Kommunal - Fråga Kommunal

Vad gäller för mig som är visstidsanställd, vikarie eller timmis?

Mon, 10 Oct 2011 14:03:40 GMT

Här hittar du vanliga frågor - och svaren - för dig som är visstidsanställd, vikarie eller timanställd.

Om du har andra frågor som inte besvaras nedan, tveka inte att kontakta din sektion eller e-posta Fråga Kommunal! Hur länge måste jag arbeta som vikarie innan jag får en fast tjänst? Det du frågar om regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS 5§) . Det står så här: "Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren i antingen allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning." Du ska alltså ha arbetat mer än två år inom en femårsperiod som vikarie. Jag har arbetet i tre år nästa varje veckan ibland som ”timmis” med timlön, och ibland på vikariat med månadslön för en föräldraledig person. Nu undrar jag hur många dagar jag ska behöva arbeta innan jag får fast anställning och om det räknas olika på timmar och vikariat? Du undrar hur man kan bli, som det kallas, "konverterad till en tillsvidareanställning" (fast tjänst). Varje arbetspass som du arbetar och har timlön för räknas som ett arbetstillfälle oavsett hur många timmar du jobbar de passen. Är du månadsavlönad räknas varje sådan månad som 30 dagar. Du ska ha arbetat totalt 721 tillfällen inom två år under en femårsperiod. Vilken uppsägningstid har jag från en visstidsanställning? En visstidsanställning har ingen uppsägningstid då anställningsformen redan är tidsbegränsad (för en "viss tid"). Det finns alltså en början och ett slut på din anställning. Den enda anställningen som har uppsägningstid är en tillsvidareanställning (kallas i vardagligt tal för fast tjänst). Har hört att arbetsgivaren är skyldig att ge mig jobb efter att min anställning för viss tid går ut och att chefen ska ge mig papper på vad jag ska göra efter att mitt jobb tar slut efter 1 år och 3 månader, stämmer det? Både ja och nej, så här är det: Din arbetsgivare hart ingen skyldighet att ge dig arbete efter att din visstidsanställning har avslutats. Däremot så ska arbetsgivaren om du har varit anställd mer än 12 månader under de tre senaste åren, ge dig besked om att din tidsbegränsade anställning inte kommer att fortsätta. Detta regleras i LAS 15§. I det här beskedet ska det anges vad arbetstagaren ska göra om han/hon vill väcka talan mot arbetsgivaren samt om det föreligger, företrädesrätt till återanställning och om den måste anmälas för att verkställa den. Beskedet ska lämnas till arbetstagaren personligen alternativt i ett rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress. Vad innebär det att jag har företrädesrätt, vad ska jag göra? Företrädesrätten i lagen om anställningsskydd §25 är ett bra verktyg för att ge anställningstrygghet till visstidare. Kommer man upp i ett års anställning under en treårsperiod så har man goda chanser att få fortsatt anställning. Det du måste göra, är att se till att lämna in anspråk på företrädesrätt. Din företrädesrätt gäller i nio månader från det sista datumet du arbetade hos arbetsgivaren. Företrädesrätten gäller alltså vikariat och AVA anställningar. När den nya anställningen tar slut, så gäller det att lämna in en ny företrädesansökan. Du som medlem kan få hjälp av din lokala sektion att bevaka detta. Om arbetsgivaren bryter mot din rätt till företräde, kontakta ditt lokala för då kan du ha rätt till skadestånd från arbetsgivaren. Finns det flera typer av anställningar som är tidsbegränsade och vad är en provanställning för något? Din fråga handlar olika anställningsformer som får träffas enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) och som är tidsbegränsade. I LAS så finns det ett antal olika tidsbegränsade anställningar som det går att avtala om. Dessa är; Allmän visstidsanställning (Ofta kallat för AVA) Vikariat Säsongsarbete Avtal för arbetstagare som fyllt 67 år. En provanställning är en särskild form av anställning som utmärks av att båda parter kan avbryta anställningen utan uppsägningstid. Såhär formuleras det i lagen (6§ LAS); "Syftet med en provanställning är att arbetsgivaren ska få möjlighet att testa arbetstagarens lämplighet för arbetet." Prövotiden får inte vara längre än 6 månader. Om provanställningen inte avbryts övergår anställningen i en tillsvidareanställning. Har jag som är visstidsanställd eller vikarie rätt till lönehöjning? Arbetsgivare får enligt lag inte hantera sina anställda olika beroende på vilken anställningsform de har, men om du har en kort anställning på exempelvis bara några månader är det inte säkert att du har rätt till lönehöjning. Om du däremot jobbar hos samma arbetsgivare mer än ett år, så har du rätt till en årlig lönehöjning. Här gäller det att du står på dig! Ta gärna facket till hjälp! Har jag som är visstidsanställd eller vikarie rätt till kompetensutveckling? Arbetsgivare får inte säga till dig att du inte får kompetensutveckling på grund av att du är vikarie eller visstidsanställd. Men det beror på hur lång kompetensutvecklingen är tänkt att vara. Handlar det om många månader, då du kanske inte har en anställning längre, så finns det anledning för arbetsgivaren att inte bevilja dig den utbildningen. Men om det handlar om kortare kompetensutveckling som inte omfattar så stor del av din arbetstid, så bör även du som är vikarie eller visstidsanställd få den utbildningen. Stå på dig och fråga gärna din sektion om du borde ha rätt att gå utbildningen eller inte!

Fråga Kommunal

Mon, 26 Sep 2011 14:35:54 GMT

Undrar du över avtal, regler, försäkringar eller annat? Här kan du fråga Kommunals experter ombudsmännen! Vi svarar bara på vardagar, och senast klockan 15 på fredagar. Glöm inte att ange din e-post så att du får svar snabbt. Om du inte lyckas posta formuläret, maila din fråga direkt till fraga@kommunal.se

Varför varierar medlemsavgiften beroende på var i landet jag bor? Hur räknar jag ut min medlemsavgift?

Fri, 14 Jan 2011 08:45:28 GMT

Grundavgiften går till att betala a-kassan och medlemsförsäkringarna. Procentavgiften, som varierar något mellan avdelningarna, täcker kostnaderna för den fackliga verksamheten i övrigt. Att avgiften varierar beror på att avdelningarna själva bestämmer sina avgifter. Avgiften till avdelningarna varierar mellan 1,00 procent och 1,14 procent. Exempel: För dig som tjänar 18 000 kr i månaden före skatt och tillhör en avdelning vars procentavgift är 1,00 procent blir procentavgiften 180 kr. För dig som tjänar lika mycket men tillhör en avdelning vars procentavgift är 1, 14 procent blir procentavgiften 205 kr. Avgiften till a-kassa och arbetslöshetsavgift är sammanlagt 228 kr per månad för den som arbetar. Arbetslöshetsavgiften beslutas av riksdagen och Kommunals a-kassa skickar pengarna till staten.

Vanliga frågor - Fråga Kommunal

Thu, 06 Nov 2008 14:58:33 GMT

Här hittar du en samling av de vanligaste frågorna och svaren som inkommit till fråga Kommunal under den senaste tiden. Läs igenom dessa innan du skickar en fråga till "Fråga Kommunal". Kanske finns redan svaret på din fråga här?

Vilken uppsägningstid har jag?

Thu, 06 Nov 2008 14:58:30 GMT

När det gäller uppsägningstid finns det inget enkelt svar som passar alla. Det är i kollektivavtalet som du kan se vilken uppsägningstid som gäller för dig.

Den här texten utgår från vad som gäller för dig som vill sluta på jobbet och därför säger upp dig från din anställning. Om ditt jobb är i fara för att arbetsgivaren vill säga upp dig gäller andra regler. Inom Kommunals avtalsområden varierar uppsägningstiden mellan en, två eller tre månader. Generellt sett är uppsägningstiden inom kommuner och landsting tre månader, men vissa grupper har en månads uppsägningstid. Det som avgör längden på uppsägningstiden är: var du arbetar hur länge du har varit anställd hos arbetsgivaren vad du arbetar som/ditt yrke Lagen om anställningsskydd, LAS, styr också uppsägningstiden. För dig som arbetar på en arbetsplats som saknar kollektivavtal är det lagtexten som styr uppsägningstiden. I lagen finns även uppsägningstid på två månader. För dig som arbetar där det finns ett kollektivavtal gäller det som står i avtalet före lagen. Jobbet i fara? Är du orolig för att bli uppsagd från jobbet? Har arbetsgivaren antytt att det kan bli aktuellt? Är du redan uppsagd och undrar vilken uppsägningstid som gäller för dig? Kontakta omedelbart din sektion i Kommunal, vi hjälper och bevakar dina rättigheter i sådana situationer. Osäker på om det finns kollektivavtal på din arbetsplats? Fråga din chef eller ditt fackliga ombud. Har din arbetsplats inget kollektivavtal? Kontakta i så fall Kommunal nära dig, så hjälper vi dig att få ett kollektivavtal, och du får tryggare villkor på jobbet. Du hittar kontaktuppgifter under fliken Kontakta oss.

Hur mycket ska jag ha i ob-ersättning?

Thu, 06 Nov 2008 14:58:24 GMT

Med obekväm arbetstid menas arbetstid vid till exempel kvällar, nätter och helger. Så kallat ob-tillägg eller ob-ersättning är alltså ersättningen för obekväm arbetstid. Står i kollektivavtalet Det är kollektivavtalet som visar vilken tid som räknas som obekväm arbetstid, och när du får ersättning för det. Kollektivavtalet visar också hur stor ob-ersättning du ska ha. Ibland kan ersättningen redan vara medräknad i din månadslön. För till exempel personliga assistenter finns det flera olika kollektivavtal, beroende på vilken arbetsgivarorganisation som brukaren är ansluten till. Ersättningen för obekväm arbetstid varierar mellan kollektivavtalen, men Kommunal strävar hela tiden efter att förhandla fram neutrala avtal. Med det menas att löner och ersättningar ska vara likvärdiga oavsett vem du arbetar hos, så länge det handlar om samma yrke. Ingen lag som styr rätt till ob-ersättning Det finns ingen lag som styr rätt till ersättning för obekväm arbetstid. Tänk därför på att du inte kan räkna med att automatiskt få ob-ersättning hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal. Har du inte fått ditt kollektivavtal? Ditt fackliga ombud eller din sektion i Kommunal kan hjälpa dig att få fram vilket kollektivavtal som gäller för dig, och vilken ersättning för obekväm arbetstid som just du har rätt till. Finns det inget kollektivavtal på din arbetsplats? Kontakta oss i Kommunal så hjälper vi dig att få trygga villkor på jobbet. Du hittar kontaktuppgifter under fliken Kontakta oss.

Var hittar jag mitt avtal?

Thu, 06 Nov 2008 14:58:21 GMT

Sektionen finns till för dig, och svarar självklart på frågor om det som står i avtalet. Du hittar kontaktuppgifter till din sektion under fliken Kontakta oss. Ibland får vi frågor om varför inte alla kollektivavtal finns att läsa på Kommunals webbplats. Kommunal har tusentals kollektivavtal. Förutom de centrala avtalen finns mängder av lokala kollektivavtal som gäller för en eller flera arbetsgivare. Sektionen hjälper dig Våra sektioner har den bästa kunskapen om de lokala kollektivavtalen och arbetsgivarna som medlemmarna i sektionen arbetar hos. Därför är det alltid värt besväret att lyfta telefonluren och ringa eller e-posta sektionen när du har frågor om vad som gäller dig och din arbetsplats.

När har jag rätt till övertidsersättning?

Thu, 06 Nov 2008 14:58:18 GMT

Du har rätt till övertidsersättning så snart du arbetar mer än vad som står i ditt anställningsavtal. Övertidsarbetet måste vara beordrat av arbetsgivaren, men om det inte finns någon chef tillhands blir det övertid om det godkänns i efterhand.

Den som är deltidsanställd och jobbar extra får fyllnadslön (timlön och semesterersättning, 120 %) för arbete upp till motsvarande heltid. Som deltidsanställd kan du, beroende på när du arbetar extra, ha rätt till enkel eller kvalificerad övertidsersättning. Men om du har månadslön som exempelvis deltidsanställd undersköterska, och går in och arbetar i en annan befattning, så får timlön för det arbetet. Vilken övertidsersättning du har rätt till beror på flera olika saker: Arbetar du deltid eller heltid? Vilken anställningsform har du? Inom vilket yrke? Vilket kollektivavtal gäller för dig? Börja därför med att läsa ditt kollektivavtal. Där står det vilken ersättning du har rätt till vid övertidsarbete. Det kan också finnas ett arbetstidsavtal kopplat till kollektivavtalet på din arbetsplats. Finns det inget kollektivavtal på din arbetsplats? Kontakta ditt fackliga ombud eller din sektion i Kommunal för att få svar på vad som gäller just dig. Det kan verka konstigt att övertidsersättningen varierar inom samma bransch. Kommunal strävar efter att ha neutrala (likvärdiga) avtal, och det finns olika avtalskonstruktioner som i slutändan ger samma utfall. Arbetstidslagen styr Arbetstidslagen, ATL, reglerar hur mycket det är tillåtet att jobba. Enligt ATL är den ordinarie arbetstiden högst 40 timmar i veckan. Men om det finns särskilda behov får man arbeta upp till 48 timmar övertid under en period av fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad. På ett år får man arbeta max 200 timmar övertid. Allt annat utöver det kräver tillstånd av Arbetsmiljöverket.

Vad är lägstalönen i mitt yrke?

Thu, 06 Nov 2008 14:58:15 GMT

Flera olika saker påverkar vad som är lägstalönen för dig inom ditt yrke. Många tror att man som undersköterska med ett visst antal år i yrket har rätt till en viss lön. Men så enkelt är det inte eftersom kollektivavtalen varierar mellan olika arbetsgivare. Lägstalönen varierar dessutom mellan kollektivavtalen, mellan olika kommuner och mellan kommuner och landsting. Om du har utbildning eller ej för arbetsuppgifterna har också betydelse för vilken lägstalön som gäller, liksom om du redan har erfarenhet av arbetsuppgifterna eller är oerfaren. Här på kommunal.se finns lönestatistik, men tänk på att statistik ofta är något år gammal och varken visar lägstalönen eller vilken lön som gäller just nu. Ålder och utbildning påverkar lönen Huvudöverenskommelsen från avtalsrörelsen 2007 mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting säger att lönen för en arbetstagare som fyllt 19 år ska vara lägst 13 800 kronor per månad t o m 2009-03-31 och från 2009-04-01 till lägst 15 300 kronor per månad. För den som har yrkesförberedande gymnasieutbildning och ett års sammanhängande anställning i yrket efter genomgången utbildning ska lönen vara lägst 15 000 kronor per månad t o m 2009-03-31 och från 2009-04-01 vara lägst 17 000 kronor per månad. Tänk på att lokala förhandlingar kan ha gett högre löner än de som står i huvudöverenskommelsen. Skriv inte på utan att kolla med Kommunal nära dig Vårt råd till dig som medlem är att alltid kontakta din sektion i Kommunal när du har frågor om lön och innan du skriver på ett anställningsavtal. Även du som inte är medlem är välkommen att kontakta en sektion nära dig för att få svar på vilka löner som gäller för ditt yrke. Bäst är förstås att du som planerar att arbeta inom Kommunals avtalsområden blir medlem i Kommunal så snart du får en anställning.

Semester – vad gäller för mig?

Thu, 06 Nov 2008 14:58:11 GMT

Enligt semesterlagen har du rätt till fem veckors semester, 25 dagar, om du börjar din anställning senast i augusti. Vissa kollektivavtal ger alltså längre semester än vad lagen säger. Du tjänar in semesterlönen året innan du ska ha ledigt, normalt från 1 april till 31 mars. Hos vissa arbetsgivare ligger istället kalenderår som grund för beräkning av hur många betalda semesterdagar du har rätt till under innevarande år. Du får lön även under din semester. Semesterlönen ska enligt lag vara minst 12 procent av lönen under intjänandeåret. Om du omfattas av Kommunals kollektivavtal är semesterersättningen enligt de flesta avtalen lite högre än vad lagen säger. Besked om semesterperiod Du har enligt lag rätt till fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni – augusti. På nästan alla arbetsplatser finns det överenskommelser om semesterns förläggning. Det finns många olika varianter. Du får räkna med att anpassa dina semesterplaner till ditt jobb och dina arbetskamrater. Du måste också komma ihåg att anmäla när du vill ha ledigt – många arbetsgivare har bestämda datum när önskemål om semester ska vara inlämnade. Om Kommunal har ett arbetsplatsombud på din arbetsplats kan du fråga henne eller honom vad som gäller. Du kan också kontakta din sektion i Kommunal om du är osäker på vad som gäller för dig på din arbetsplats. Spara semesterdagar Om du tjänat in mer än 20 dagar kan du spara de dagarna, som mest fem dagar per år, och högst i fem år. För anställda i kommuner och landsting får dock antalet sparade semesterdagar sammanlagt inte överstiga 40 dagar. Nekas du semester? Finns det inget kollektivavtal mellan din arbetsgivare och facket så är det semesterlagen som styr din rätt till semester. Ring eller besök din sektion i Kommunal om du får problem med att ta ut semestern du har rätt till. Kommunal hjälper dig att få dels kollektivavtal, dels den semester du har rätt till enligt lagen.

Jag är inte nöjd med den hjälp jag fått av Kommunal. Hur gör jag nu?

Thu, 06 Nov 2008 14:56:33 GMT

Om du inte är nöjd med den hjälp du fått av ett arbetsplatsombud i Kommunal – kontakta istället din sektion. Om du anser att hjälpen från sektionen är bristfällig – kontakta den avdelning i Kommunal som du hör till.

Det kan vara så att hjälpen /svaret du fått från Kommunal är korrekt och att Kommunal inte kan göra något mer åt svaret, men att du som medlem anser att det inte är det svar du hade velat få. Det kan tyvärr även hända att Kommunal gör fel och därmed inte tillgodoser vad en medlem har rätt att förvänta sig genom medlemskapet. Om du inte känner att du fått hjälp av den lokala organisationen kan du överklaga beslutet till Kommunals förbundsstyrelse. Överklaga till förbundsstyrelsen Stadgarna, § 27, visar hur en sådan situation ska hanteras. Där står bland annat: ”Medlem, som anser sig ha lidit orätt genom beslut av lokalorganisation eller dess styrelse, kan överklaga beslutet till förbundsstyrelsen.”

När får jag ersättning från Kommunals a-kassa?

Thu, 06 Nov 2008 14:54:40 GMT

Kommunals a-kassa har ett gemensamt telefonnummer: 0771-25 80 00. Du kopplas sedan automatiskt till det regionkontor som du tillhör.

Studerandemedlemskap – vad gäller?

Thu, 06 Nov 2008 14:52:10 GMT

Du kan bli studerandemedlem i Kommunal under tiden som du går på gymnasiets barn- och fritids-, omvårdnads- eller naturbruksprogram.

Som studerandemedlem betalar du ingen medlemsavgift. När du börjar förvärvsarbeta efter studierna har du tre månaders gratis medlemskap. Observera att ditt studerandemedlemskap gäller även om du jobbar under sommarloven. Du är försäkrad I medlemskapet ingår en hemförsäkring med reseförsäkring samt en fritidsför- säkring om du råkar ut för olycksfall. Även en livförsäkring ingår (Kompletterings-TGL). Du får inflytande Du kan gå på Kommunals möten, komma med egna förslag och bli vald till olika uppdrag. Du kan också engagera dig i branschfrågor eller internationella frågor. När du behöver förhandlingshjälp Om du blir oense med arbetsgivaren om något på jobbet kan du få förhandlingshjälp. Skulle du bli felaktigt uppsagd eller råka ut för en arbetsskada kan du få rättshjälp från Kommunal. Du är starkare när du kan mer Kommunal har kurser och studiecirklar för dig som vill kunna mer om facket eller om innehållet i avtalet. Och det finns särskilda kurser för dig under 30 år. Medlemstidning hem i brevlådan Du får tidningen Kommunalarbetaren 22 gånger om året. När du slutar skolan Kontakta Kommunals sektion eller avdelning när skolan är slut – då är det dags att bli ”vanlig” medlem. I och med att du börjar förvärvsarbeta är det också dags för dig att ansöka om medlemskap i Kommunals a-kassa. Som studerandemedlem är du alltså inte medlem i Kommunals a-kassa. Du som redan är medlem i Kommunal, har en anställning och börjar studera kan inte bli studerandemedlem.

Frågor om a-kassan?

Thu, 06 Mar 2008 12:05:49 GMT

Har du en fråga om a-kassan. Fråga a-kassan direkt på deras hemsida. Följ länken till höger i artikeln så kommer du direkt dit.