Kommunal - Klimat

Du kan enkelt göra mycket för klimatet

Mon, 04 Oct 2010 08:35:22 GMT

Alla de små ”nära” tipsen om hur var och en kan bidra till ett bättre klimat hämtar vi från medlemmarnas egen värld. Det handlar om kokerskor som satsar på närproducerad mat i skolmatsal, om sopåkare och deponiarbetare som lär allmänheten avfallshantering, om bussförare som kör klimatsmart i biogasbussar, om vaktmästare på sjukhus som tar hand om riskavfall och så vidare. Fundera gärna över vad du kan göra för klimatet - gärna tillsammans med dina arbetskamrater.

Verkstaden där barnen gör gammalt till nytt

Gösta Elmquist — Mon, 20 Apr 2009 14:12:57 GMT

Det hamras och klistras, en kork blir en hatt på en docka, en annan docka får ett nytt ben och huvud. Lådor är fyllda av korkar, lustiga plastbitar, knallröda papperslappar, hästskor och fjädrar.

Välkommen till verkstaden på Samaritens förskola på Ringvägen i Stockholm – en ”återvinningscentral” där barnen ger trasiga prylar ett nytt liv. Här står Alma Isaksson, 5, och Olle Wågström, 5, och plockar bland världens bästa reservdelslager för leksaker. Båda är vana leksakstillverkare sedan tidigare och letandet efter rätt prylar bland alla färgglada lådor går lätt som en plätt. Att reservdelarna är slitna och en del lite defekta snarare förstärker nybyggarivern än tvärtom. Barnskötaren Stina Sjögren ler glatt när kreativiteten flödar vid det mångfärgade arbetsbordet. På Samariten är miljötänk och klimatsmarta idéer etablerade sedan lång tid. När Stina Sjögren kom hit för 14 år sedan hade barnens egen verkstad redan funnits i många år. – Från början var det nog mest en fråga om pengar. Det fanns inte resurser att köpa material och då började personalen i stället att samla på trasiga leksaker och avlagda barnkläder som kunde återvinnas, säger hon. Med tiden har verksamheten vuxit kraftigt. I dag kommer föräldrar och barn med ”byggmaterial” och Samaritens grannar på Ringvägen skänker spännande, men trasiga, prylar att göra nya leksaker av. – Det märks på barnen att återvinning har blivit något naturligt. De slänger inte längre trasiga spadar och leksaksbilar utan hjul. För de kanske kan komma till användning igen i verkstaden, säger Stina Sjögren. På Samariten finns ett 80-tal barn, uppdelade på flera våningsplan. Huset var en gång ett sjukhus och delvis fungerar det väl så än i dag. För i verkstaden opereras det och sys för glatta livet. När det närmar sig årsskiftet samlas alla nygamla leksaker till en väldig vernissage med föräldrar, barn och personal. Rummen dekoreras i svart sammet och prylarna – många rena konstverk – ställs ut i glittrande belysning. Och så minglas det och beundras. Sedan får barnen ta hem sina nygamla leksaker och nästa termin börjar verkstadsjobbet på ny kula. – Det roligaste är att se hur barnen många gånger lär sina föräldrar vad klimat och miljö egentligen handlar om – att inte längre tänka slit-och-släng, säger Stina Sjögren.

Niklas guidar för bättre miljö

Gösta Elmquist — Mon, 20 Apr 2009 14:10:45 GMT

– Det syns tydligt. Sopsäckarna är i oordning och vi får rycka in och hjälpa till med sorteringen, säger han. Återvinningsarbetarna har blivit ambassadörer för ett renare Sverige. I jobbet möter de både privatpersoner och företag som behöver undervisas om vad det är för sopor de egentligen samlat på sig. Återvinningscentralerna är avsedda för grovavfall och farligt avfall som normalt uppstår i ett hushåll. Men ibland slinker det med ett och annat som inte hör dit. – Men det är faktiskt ganska sällan och till 99,5 procent är besökarna tacksamma för att få hjälp med sorteringen. Bunkeflo återvinningscentral ligger några mil från Malmö. Från att ha varit en liten sopstation har anläggningen nu vuxit till att bli en av Nordens största. Här har Niklas Wallberg arbetat i tolv år och sett svenskarnas miljömedvetande växa. – Det har blivit så mycket bättre under dessa år. Ändå tycker jag att vi i dag fortfarande fyller en viktig uppgift. Det handlar både om en bättre miljö och om att spara pengar, säger han. Genom sorteringen slipper man dela upp soporna i efterhand, vilket både tar tid och kostar stora pengar. Och ju effektivare återvinningsanläggningarna blir, desto större miljö- och ekonomiska vinster kan göras. – Vi arbetar med ständigt nya rutiner. Till helt nyligen kunde vi exempelvis inte ta hand om gips, som ju används i hög utsträckning vid byggena. Men nu har det kommit nya sätt att hantera även detta. På samma sätt förfinas tekniken hela tiden, säger Niklas Wallberg. Det enda han nu önskar är lite mer avstressade besökare. Ju mer bråttom vi har i hemmet, desto större är risken att vi missar i sopsorteringen. – Kommer en besökare med många sopsäckar så rycker vi in och löser problemen, säger han.