http://www.kommunal.se//Templates/Public/UnderStartSida.aspx?id=646&epslanguage=sv RSS från Kommunal.se sv http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Tema/2009/Tema-Att-leva-som-vi-lar/Handla-ratt/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=23060&epslanguage=sv Kommunal är en organisation som arbetar med rättvisa och solidaritet. Samtidigt är det en arbetsplats, eller rättare sagt många arbetsplatser, där människor arbetar, äter, dricker kaffe och vatten och smutsar ner. En arbetsplats som köper varor. I rollen som konsument har Kommunal ytterligare en möjlighet att åstadkomma förändring. Sedan 2004 köper Kommunals förbundskontor alltid Fairtrade när det är möjligt. – Vi serverar Fairtrade-märkt kaffe, te, honung, socker och bananer, säger Molly Aulin, som ansvarar för inköpen av livsmedel på Kommunals förbundskontor. Tänk strategiskt Det handlar inte bara om att köpa rätt produkter. Molly Aulin menar att det lönar sig att lyfta blicken och tänka mer långsiktigt. – Vi köper kaffe på pall cirka 4 gånger om året direkt från rosteriet för att dra ner på onödiga transporter, vi köper svensk frukt när det är säsong, vi brygger te istället för att alla ska ta varsin tepåse och vi serverar kolsyrat kranvatten istället för vatten på flaska, säger hon. Det är dyrare att handla Fairtrade och KRAV, vilket är ett skäl som många anger för att köpa de gamla vanliga sorterna istället. För Molly Aulin handlar även det om att tänka en gång till. – Det kanske är dyrare att handla rättvisemärkt. Men då får man se; vad kan vi ändra på istället? Kommunals förbundskontor serverar fika två gånger om dagen. Men vi har dragit ner på utbudet på fikat och minskat antalet leverantörer. Då har vi råd. Påverka leverantörer Kommunal är en stor kund som kan göra stora inköp. Det innebär att vi kan ställa krav på leverantörerna. – Kaffeleverantören Selecta, till exempel, hade bara Fairtrade-kaffe i sortimentet förut. På grund ökad efterfrågan har de idag även Fairtrade-te, säger Molly Aulin. Kommunal har slutit ett treårsavtal med Selecta, som innebär att alla avdelningar och sektioner kan handla Fairtrade till samma rabatterade pris som förbundskontoret, vilket är betydligt lägre än gängse pris. Molly Aulin har i flera år arbetat aktivt med att föra in ett mer etiskt och miljövanligt tänk vid inköp av varor. Den enkät om Fairtrade som Kommunal gjort visar att det finns ett stort intresse av att göra samma sak även lokalt. Mycket görs redan, men många efterfrågar också praktiska tips. – Börja i liten skala, råder hon. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Och även om Molly Aulin har uppnått mycket så har hon mycket kvar att göra. – När förbundskontoret flyttar tillbaka till Hagagatan så ska vi till exempel sluta med engångsmuggar, säger hon. Emma Nilsson Thu, 14 Oct 2010 13:04:27 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Tema/2009/Tema-Att-leva-som-vi-lar/Att-leva-som-vi-lar/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=23059&epslanguage=sv Samarbetet med Fairtrade kom till efter två motioner till kongressen 2004 som ville att Kommunal skulle främja handel på lika villkor mellan rika och fattiga länder. På kort tid har Fairtrade blivit starkt etablerat i Kommunal som organisation. Det visar en enkätundersökning som Kommunal gjort för att få svar på hur väl den lokala organisationen känner till samarbetet och vad de tycker om det. 97 procent av de sektioner som svarat tycker att det är bra att Kommunal är med i Fairtrade. 77 procent av de avdelningar som svarat och 60 procent av sektionerna säger att de arbetar med Fairtrade, till exempel genom att förändra inköpen, informera förtroendevalda och genom att ställa krav på leverantörer att erbjuda Fairtrade-produkter. Påverka inifrån Att förändra inköpen är just en sådan enkel och tydlig sak som alla kan göra. Förbundskontoret har kommit långt och stöttar gärna med inspiration. I intervjun med Molly Aulin på nästa sida kan du läsa mer praktiska råd. Sofia Berglund ser att Fairtrade-produkterna fått stort genomslag i Kommunal, men hon vill också slå ett slag för hur förbundet kan påverka genom Fairtrade. – Kommunal har fått möjlighet att påverka inifrån och föra fram vårt de anställdas perspektiv i Fairtrade, bland annat genom att Kommunals Kristina Olsson sitter som suppleant i föreningen för Fairtrades styrelse. Kommunal och Fairtrade har också varsin internationell paraplyorganisation som arbetar med produktion av livsmedel från varsitt håll. För Kommunals del är det Internationella unionen för Lantarbetare, IUL, och för Rättvisemärkt är det FLO. Samarbetet mellan dessa har tidigare varit osäkert. – Men sen ett och ett halvt år har det skett ett genombrott när det gäller att utveckla arbetstagarfrågorna, både i svenska Fairtrade och internationella FLO, menar Sofia Berglund. Internationell solidaritet För Kommunal är internationell solidaritet ett av våra fyra kärnområden. Som förbund ska vi bidra till att fackliga och mänskliga rättigheter respekteras i alla delar av världen. Rapporten visar att samarbetet med Fairtrade ger oss goda möjligheter att göra just det, även om vi rör oss på en inte så traditionellt facklig arena. Kanske är det bra delvis på grund av detta. – Vårt engagemang i Fairtrade skapar möjlighet att prata om fackliga värderingar i nya sammanhang och att nå ut och rekrytera nya medlemmar, säger Sofia Berglund Emma Nilsson Thu, 14 Oct 2010 13:01:50 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/tidigare-nummer/2009/Kommunal-Nytt-nr-9-/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38619&epslanguage=sv Fri, 18 Dec 2009 09:15:41 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Aktuellt/2009/Mitt-Kommunal-lanseras-till-superaret-2010/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38480&epslanguage=sv – 2010 är ett oerhört viktigt år med 100-årsjubileum, kongress, avtalsrörelse och val. Då behöver vi en kanal där de förtroendevalda kan följa allt som händer i dessa stora frågor och sedan föra vidare informationen till medlemmarna, säger David Samuelsson, kommunikationschef på Kommunal. Kongressen har beslutat att Kommunal ska öka den interna dialogen. Mitt Kommunal blir ett sätt att lyckas med det. – Det är strategiskt viktigt att vi får till en tvåvägs-kommunikation, säger David Samuelsson. Han poängterar också vikten av att nå den stora grupp förtroendevalda som inte sitter vid en Kommunal-dator. Erfarenhetsutbyte – Vi har en bra kanal till allmänheten i kommunal.se och en bra kanal till de anställda, sektioner och avdelningar via Kom In. Men eftersom nio av tio förtroendevalda saknar tillgång till Kom In fyller Mitt Kommunal ett mycket viktigt behov. När det gäller de viktiga frågorna 2010 hoppas David Samuelsson att informationen via de förtroendevalda ska nå medlemmarna. – Arbetsplatsombuden kommer att ha mer information som gör att de kan berätta och förklara vad Kommunal gör och varför Kommunal driver vissa frågor till exempel i avtalsrörelsen, säger han. Communitydelen ger en bra möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan förtroendevalda och medlemmar. – Mitt Kommunal blir en ny del av det blodomlopp som håller ihop vår stora organisation. Unn Edberg Fri, 18 Dec 2009 08:51:35 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Aktuellt/2009/Battre-koll-med-Mitt-Kommunal/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38479&epslanguage=sv Diskussioner, nyheter, verktyg och organisationskoll. Det kommer alla Kommunals förtroendevalda att få genom den nya webbplatsen och tidningen Mitt Kommunal, som lanseras ibörjan av nästa år. I samband med det läggs Kommunal-Nytt i sin nuvarande form ned.Kommunal-Nytt har i många år varit en viktig källa till fakta och nyheter för Kommunals 36 000 förtroendevalda. Men det senaste året har tidningen inte funnits i pappersform utan bara som pdf på internet. – Vi tappade många läsare på det. Nu ska vi i stället göra en webbtidning som drar nytta av webbens alla fördelar, säger Emma Nilsson, redaktör för Kommunal-Nytt. Mitt Kommunal är både en webbplats och en papperstidning. Webbplatsen innehåller mycket som läsare känner igen från Kommunal-Nytt, men även en hel del annat. Webbplatsen består av en nyhetsdel med teman, opinion och nyheter, en verktygsdel och en så kallad community, ett nätverk för dialog. Mitt Kommunals teman kommer att likna dagens teman i Kommunal-Nytt och kan handla om ämnen som fackligt ledarskap, försäkringar eller valrörelsen. Opinionstexterna skrivs bland annat av Kommunals utredare och ger läsaren en bakgrund till Kommunals ställningstaganden i olika frågor. Nyheterna ger aktuella inblickar i de hetaste frågorna för organisationen just nu. – Vi kommer löpande att uppdatera nyheterna för att ge sajten ett aktuellt innehåll, säger Emma Nilsson. Nytta och kunskap Verktygsdelen på Mitt Kommunal kommer att finnas under en flik som heter Kunskapsbanken. Här kan den som loggat in som förtroendevald hitta fakta och verktyg som hon eller han har nytta av i sitt uppdrag. – I processen med att ta fram den nya webbplatsen hade vi flera fokusgrupper som bestod av förtroendevalda. Det blev tydligt att de som upplever störst behov av information är arbetsplatsombuden, säger Emma Nilsson. Kunskapsbanken kommer därför att innehålla en del av det material som i dag finns på intranätet Kom In. Fördelen blir att detta material nu kan nås från vilken dator som helst, vilket underlättar för dem som inte har så mycket facklig tid. I Kunskapsbanken ska användaren få hjälp att lösa ett specifikt problem. Det kan handla om exempelvis arbetsmiljö eller löneförhandling. Den som loggar in som medlem på Mitt Kommunal kommer att få en motsvarighet till de förtroendevaldas Kunskapsbanken. Denna flik heter Mina Rättigheter och innehåller viktig information om till exempel försäkringar eller löner och arbetstider. – Vi kommer successivt att bygga på Mitt Kommunal med material för medlemmar, men till en början kommer det att finnas mest material för förtroendevalda. Fokus sätts på arbetsplatsombuden eftersom de som arbetar på sektion redan får information från många olika håll. – Men jag tror ändå att de på sektionerna kommer att vilja hålla koll på vilken information vi går ut med, säger Emma Nilsson. Uppmuntrar till dialog Den tredje delen av webbplatsen Mitt Kommunal är det sociala nätverket, eller communityn. – Communityn är både en mötesplats och att arbetsverktyg. Där kommer förtroendevalda och medlemmar att kunna mötas oavsett geografisk hemvist, säger Johan Laurén, ansvarig för communityn på Kommunal. Han rekryterades under hösten till förbundet och har tidigare erfarenhet från ett stort och framgångsrikt forum – Familjeliv. Det finns olika sätt att använda communityn (se ruta). Tanken är att förtroendevalda ska kunna utbyta erfarenheter och stötta varandra i det fackliga uppdraget. Papperstidning når alla Som komplement till webbplatsen Mitt Kommunal kommer även en pappersutgåva av tidningen. Den kommer ut en gång i månaden och når alla förtroendevalda, även dem som saknar tillgång till dator. Papperstidningen och webben får ett tydligt släktskap och drar nytta av varandra. Teman, nyheter och opinionsartiklar finns i båda kanalerna om än i olika form. I tidningen hittar läsaren också artiklar av så gjorde jag-karaktär. Det kan vara ett arbetsplatsombud som berättar hur hon eller han löst ett problem på sin arbetsplats. I tidningen finns det även personnyheter, studieinformation och utlandsartiklar. Ett stående inslag blir ”Samtal med”, där ordförande Ylva Thörn eller någon annan ledande person i organisationen intervjuas. Förhoppningen är att Mitt Kommunal, på nätet och på papper, blir en viktig källa till information och dialog för Kommunals alla förtroendevalda. – Jag hoppas att arbetsplatsombuden besöker sajten ofta, startar egna grupper och diskuterar i forumet, använder verktygen i Kunskapsbanken samt läser och kommenterar artiklarna. Dessutom hoppas jag att läsarna uppskattar papperstidningen och lägger den på fikabordet på jobbet för att fler ska se den, säger Emma Nilsson. Viktig nyhetskälla Drömmen är att många i organisationen tar initiativ till att publicera saker på webbplatsen, inte bara kommunikationsavdelningen. – Vi har lyckats om det vid kongressen i juni är till Mitt Kommunal som medlemmar och förtroendevalda går för att kolla hur snacket går och se vad vi har skrivit till exempel om ordförandevalet, säger Emma Nilsson. Samtidigt inser hon att en webbplats inte kan ersätta fysiska möten. Det blir i stället ytterligare ett sätt att mötas inom organisationen. I förlängningen kan det ge medlemmar insyn i vilket omfattande arbete som pågår i Kommunal varje dag. – Vi är en stor organisation och Kommunal kan ibland upplevas som anonymt. Mitt Kommunal är ett sätt att lyfta fram människorna i Kommunal vilket gör det lättare för medlemmarna att ta sig in i organisationen. Någon gång under första delen av 2010 lanseras webbplatsen Mitt Kommunal och tidningen kommer ut med sitt första nummer i februari. Unn Edberg Fri, 18 Dec 2009 08:51:26 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Startsida/I-detta-nummer4/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38463&epslanguage=sv Organisationen har riggat för fullt och det kommer att hända massor. Projektledaren Lena Andersson kan berätta mer på sidan 7. Stora händelser står för dörren även när det gäller våra informationskanaler till er förtroendevalda. Kommunal-Nytt har varit en omtyckt kanal i många år, men när tidningen övergick till webben och uteblev från brevlådorna tappade vi många av våra läsare. Därför skapar en ny plats för information på webben. Mitt Kommunal heter den nya webbplats som lanseras någon gång under den första delen av 2010. Den nya webben ska på ett helt nytt sätt dra nytta av webbens fördelar och bli en unik mötesplats för alla i organisationen. 2010 i synnerhet behöver vi en kanal där ni förtroendevalda kan följa allt som händer i årets stora frågor och sedan föra vidare informationen till medlemmarna. Därför skapar vi Mitt Kommunal, inte bara på webben, utan även som papperstidning. Papperstidningen kommer med ett nummer i månaden fram till valet och ska sedan utvärderas. För mig är det stort och spännande med ny webbplats och ny tidning. Lite sorgligt, också. Det här blir sista numret av Kommunal-Nytt i nuvarande form. Jag hoppas innerligt att alla ni som tyckt om Kommunal-Nytt kommer att tycka minst lika mycket om Mitt Kommunal. En helt central del av Mitt Kommunal är att du själv ska kunna bidra med egna tankar och idéer i forum och gruppdiskussioner. Så börja redan nu. Maila gärna mig vad du vill läsa om. God jul och Gott nytt år! Vi ses nästa år, och vilket spännande år det blir! Emma Nilsson Fri, 18 Dec 2009 08:37:22 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Tema/2009/Tema-Kommunal-100-ar/Varvning-med-100-arstema/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38491&epslanguage=sv För att Kommunal ska kunna leva vidare och inte tappa i styrka under de kommande hundra åren är det avgörande att förbundet tar tappet av medlemmar på allvar. Det finns goda möjligheter att göra just det under 2010. – Att tala om alla aktiviteter som sker under 100-årsjubileet är ett bra sätt att inleda samtal om varför facket finns och varför det är viktigt att vara med, tipsar Lena Andersson. Familjedagar kommer att äga rum runt om i landet nästa år. Lena Andersson vet ännu inte när var alla kommer att vara. Mer information om det kommer. Emma Nilsson Fri, 18 Dec 2009 08:29:44 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Tema/2009/Tema-Kommunal-100-ar/Spela-247/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38453&epslanguage=sv Webbspelet kommer att finnas på startsidan på www.kommunal.se och riktar sig till alla intresserade, men i synnerhet till medlemmar och blivande medlemmar. Spelet kan till exempel användas som en kul grej när du är ute och värvar. – Det kan vara ett sätt att presentera Kommunal istället för att bara prata. Sätt dem att spela spelet, säger Maria Niemi. Värdet av medlemmarnas arbete Spelet består dels av en frågesport, dels av mer klassiska webbspel där du får lösa problem i rollen som lantarbetare, brandman, undersköterska, personlig assistent och lokalvårdare. – Tanken är framför allt att lyfta värdet av medlemmarnas jobb och visa på varför man ska vara med i facket, säger Maria Niemi. Som förtroendevald får du förstås gärna berätta för alla du träffar att spelet finns. – Tipsa alla om spelet. Det är kul och man kan vinna. Den som ligger högst upp på high score-listan varje månad får ett hemligt pris, tipsar Maria Niemi. Spelet kan spelas hur många gånger som helst. – Ju fler gånger man spelar, desto större chans har man att vinna och dessutom lär man sig massor om Kommunal. Så här kan du använda 24:7-spelet Du behöver ha en dator med internetuppkoppling. Det är det enda som behövs. Ta med en bärbar dator till skolinformation eller bokbord och låt blivande medlemmar spela sig till kunskap om facket som ett komplement till övriga material. Spela 24:7-spelet på medlemsträffar för att få igång ett samtal om värdet av fackligt medlemskap och betydelsen av Kommunals medlemmar i välfärdssamhället. Spela själv! Inte minst för att kunna förklara för medlemmar och blivande medlemmar hur man gör. Emma Nilsson Fri, 18 Dec 2009 08:29:37 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Tema/2009/Tema-Kommunal-100-ar/Turnebilen-ska-skapa-debatt/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38451&epslanguage=sv I bilen finns utrustning för att videofilma besökare som berättar vad de tycker om alliansregeringens politik. De som inte vill bli filmade kan i stället själva skriva ned sin historia. – Vi samlar in dessa berättelser och sprider dem. Det är ju Kommunals medlemmar som har koll på hur verkligheten ser ut, och vilka behov som finns. Deras berättelser kan förändra politiken som förs. Huvudsyftet med bilen är att visa att en socialdemokratisk regering är bättre än en borgerlig. – I bilen ska vi informera, dokumentera och skapa debatt om regeringens politik, berättar projektledaren Leif Nordin. Bilen kommer att ställas upp på allt från torg och festivaler till marknader på över 70 platser i landet. – Vi hoppas att alla förtroendevalda tar med sina jobbarkompisar till bilen. Gör reklam för den redan nu! uppmanar Leif Nordin. Stoppljus och bingo Det kommer också att bjudas lokala aktiviteter, ett exempel kan vara att dokumentera medlemmars yrkesliv. Förtroendevalda runtom i landet får gärna komma med egna idéer. – Såväl musik och sång som korta appeller är välkomna! Förutom information och dokumentation planerar Leif Nordin att bilen ska bjuda på roliga överraskningar. Som ett stoppljus besökarna kan trycka på och berätta vad de tycker om regeringens politik. En annan idé han funderar på är en sorts bingo, ett spel om välfärdspolitiken där du som spelar kan bli av med a-kassa eller sjukförsäkring. Tanken är att det ska skapa en debatt bland bilens besökare. Karine Mannerfeldt Fri, 18 Dec 2009 08:29:32 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Tema/2009/Tema-Kommunal-100-ar/LasseMajas-detektivbyra-raddar-medlemmarna/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38440&epslanguage=sv I mars öppnar en unik utställning på Arbetets museum i Norrköping. På 250 kvadratmeter visas den lilla staden Valleby upp, samma stad som finns i de populära barnböckerna om LasseMajas detektivbyrå. På utställningen får besökarna hjälpa Lasse och Maja att lösa ett deckarmysterium. Det är några kommunalarbetare som rövats bort och därför fungerar ingenting längre som det ska i Valleby. – Detta är en utställning för barnfamiljer och de som har barnbarn, den lyfter fram Kommunals yrkesgrupper på ett lekfullt och lustfyllt sätt, berättar producenten Anna-Karin Svanberg. Försvunna medlemmar Hon gör utställningen tillsammans med LasseMajas skapare, författaren Martin Widmark och illustratören Helena Wills. Besökarna får inte bara lösa mysteriet med de försvunna kommunalarbetarna, på vägen mot gåtans lösning får de också träffa Kommunals medlemmar i bandade och filmade intervjuer. – De besökare som själva är medlemmar får inte bara en rolig stund utan kan också berätta för barn och barnbarn om vad de själva bidrar med för att samhället ska fungera, tipsar Anna-Karin Svanberg. Flera branscher inom Kommunal lyfts fram på olika sätt i utställningen. Besökarna får möta allt från barnskötare, skolmatsbiträden och brandmän till ambulanssjukvårdare och sotare. Inte bara de som bor nära eller passerar Norrköping har chans att se utställningen. Från oktober 2010 kommer den att visas på några orter i landet som en vandringsutställning. Karine Mannerfeldt Fri, 18 Dec 2009 08:29:27 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Tema/2009/Tema-Kommunal-100-ar/Lagg-247-pa-minnet/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38439&epslanguage=sv Det var därför 2010 års kampanj med den slagkraftiga symbolen 24:7 skapades. Tanken är att symbolen ska stärka förbundet inför framtiden. Tecknet 24:7 kommer att kombineras med slogantexter som ”Det brinner. Vi släcker”, ”Barn och karriär? Vi får det att fungera” och ”Du åker. Vi kör.” Texterna illustrerar Kommunals huvuduppgifter: att ge trygghet, omsorg och service. – Det är möjligt att 24:7 till en början inte förstås av alla. Men vi tror att unga under 30 år förstår. Och det är just bland de unga som förbundet är som svagast. Kampanjen visar att Kommunals medlemmar i 100 år jobbat dygnet runt för att serva medborgarna, men också att de gör det nu och i framtiden. – För oss är det viktigt att vi har en bra kommunikation med allmänheten om detta inför avtalsrörelsen till våren. För att få igenom bra avtal måste vi ha medborgarna med oss, understryker David Samuelsson. Karine Mannerfeldt Fri, 18 Dec 2009 08:29:22 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Tema/2009/Tema-Kommunal-100-ar/247---100-ar-av-trygghet-service-och-omsorg/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38433&epslanguage=sv De huvudfrågor som var på tapeten då Kommunal bildades på kongressen 23 januari 1910 är fortfarande prioriterade, konstaterar Lena Andersson. Som kollektivavtal, trygghet i anställningen, hur man tacklar entreprenörer i kommunerna och medlemsvärvning. – Då för 100 år sedan handlade det om att få något man inte hade, idag vill vi behålla och förbättra det vi har. Jubileumsåret 2010 sammanfaller med en mängd viktiga händelser: avtalsrörelse, kongress och valrörelse. De ska alla genomsyras av Kommunals huvudbudskap: Kommunals medlemmar behövs för att samhället ska fungera. Budskapet kommer att visualiseras genom uttrycket ”Trygghet, omsorg, service 24:7”. Med 24:7-kampanjen vill Kommunal visa att dess medlemmar garanterar välfärden 24 timmar i dygnet, sju dagar i veckan. Väcka nyfikenhet – Med det budskapet vill vi uppmärksamma hur viktiga våra medlemmar är för att vardagen ska fungera, samt väcka nyfikenhet och få kontakt med nya medlemmar, säger Lena Andersson. Hon poängterar att det finns fler mål med jubileumsåret, som att medlemmarna blir medvetna om att det lönar sig att vara medlem i Kommunal och att de kan påverka verksamheten. Dessutom vill förbundet förmedla kunskap om hur medlemmarna kan delta i det internationella arbetet för fackliga och mänskliga rättigheter. Jubiléet inleds på 100-årsdagen, den 23 januari, med en nostalgiafton. – Men efter det blickar vi i stället framåt i våra aktiviteter, poängterar Lena Andersson. Aktiviteter hela året Framför allt arrangeras en rad aktiviteter under jubileumsåret som alla ska spegla Kommunal 100 år. Den 3-4 februari är det årliga ”Kompass” för alla sektionsordförande, där kompassen ställs in för det fackliga arbetet de kommande 100 åren. I mars öppnar Kommunal en utställning på Arbetets museum i Norrköping, den ska sen turnera i landet. Kommunals projekt runt om i världen kommer också att uppmärksammas i april. En ungdom från varje avdelning får möjlighet att åka ut i världen och studera projekt som bland annat handlar om demokrati, kvinnors roll, organisationsutveckling och regionalt skyddsarbete. Ungdomarna kommer också att göra studiebesök på arbetsplatser. De ska bland annat besöka rättvisemärkta arbetsplatser, för att jämföra och se om de är bättre än de andra. De kommer bland annat att göra filmer från studieresorna som visas på webben. Den 22 maj blir det regionala familjeaktiviteter i hela landet. Även då ska medlemmarnas betydelse i samhället lyftas fram. – Då kan förtroendevalda och anställda ta tillfället i akt och visa medlemskapets värde för medlemmarna, understryker Lena Andersson. Ny ordförande på jubileumsåret I juni är det dags för Kommunals kongress som också den inspireras av jubileet. Då kommer framtidsrapporter att diskuteras. Då väljs också en ny ordförande för Kommunal, eftersom Ylva Thörn har avstått från att kandidera till posten. I slutet av september är det dags för en stor jubileumskonsert i Globen för medlemmarna och deras familjer. Det utlovas bra artister för alla över 12 år. Konserten kommer även att direktsändas i digitala biografer runt om i landet. Karine Mannerfeldt Fri, 18 Dec 2009 08:29:16 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Tema/2009/Tema-Kommunal-100-ar/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/UnderStartSida.aspx?id=38423&epslanguage=sv Fri, 18 Dec 2009 08:29:08 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Tema/2009/Tema-Kommunal-100-ar/Container-Hogerspalt/Mapp-med-lankar-och-dokument/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38457&epslanguage=sv Fri, 18 Dec 2009 08:28:56 GMT http://www.kommunal.se/KommunalSE/Kommunal Nytt/Kommunal-Nytt-10-2009/Tema-10-2009.pdf http://www.kommunal.se//KommunalSE/Kommunal%20Nytt/Kommunal-Nytt-10-2009/Tema-10-2009.pdf Fri, 18 Dec 2009 08:28:47 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Tema/2009/Tema-Kommunal-100-ar/Container-Hogerspalt/Mapp-med-lankar-och-dokument/Om-temat/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38459&epslanguage=sv Fri, 18 Dec 2009 08:28:42 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Reportage/2009/Nar-volontarerna-knackar-pa/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38471&epslanguage=sv Kommunals nya rapport ”Obetalt volontärarbete inom verksamheter som bedriver välfärdstjänster” kommer mer än lägligt. Den visar hur förbundet kan hantera att arbetsgivare inom välfärdstjänster som finansieras med skattepengar öppnar dörren för volontärer. Men något entydigt ja eller nej till fenomenet levereras inte. – Fler i arbete, det är Kommunals grundhållning. Men trycket och förväntningarna på välfärdstjänsterna ökar. Hur ska vi då prioritera, vad vill få ut av våra skattepengar och vad ska välfärdstjänsterna innehålla? Det måste vi få igång en diskussion om. Läget är sådant att vi behöver sätta frågan om volontärer i ett större sammanhang, säger Annelie Hellander, förste vice ordförande i Kommunal. Dörren har redan öppnats Arbetsgivare är inte sena att ta vara på det ideella engagemanget. Sedan 2007 finns en överenskommelse mellan den ideella sektorn, regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om att välfärden inte kan byggas på ideella krafter. Överenskommelsen innehåller även en vision om att utveckla just idéburen verksamhet inom vård och omsorg. Men volontärer förekommer även inom flera andra områden. Gerda Svendsen är ordförande för Bergsjönsektionen i Göteborg. Dit hör även den sociala resursförvaltningen som ansvarar för volontärverksamheten i Göteborgs stad. Hon anser att många volontärinsatser är guld värda, till exempel uppsökande verksamhet för hemlösa. Men hon är även orolig för att arbetstillfällen kan försvinna. – Jag är rädd att våra medlemmar blir skadade när jobben blir för tunga och tråkiga, och med det sjukförsäkringssystem vi har idag ökar trycket på medlemmarna. När volontärer får göra de roliga sidorna av jobbet, får man som anställd inte längre samma kontakt längre med brukarna. Ansvarsfrågan är också viktig att reda ut, säger Gerda Svendsen. – Och det är medlemmarna som får trösta brukarna när volontären inte dyker upp. Nej, jag föredrar skattehöjningar, säger Gerda Svendsen. Behovsbedömning väger tungt Kommunal anser att den biståndsbedömning som görs av en brukares behov ska vara styrande för vilka insatser som ska utföras av professionell anställd personal. Resten skulle kunna utföras av volontärer. – När det inte finns beslut om biståndsbedömning ska tydliga avtal mellan arbetsgivaren, Kommunal och frivilligorganisationer vara ett sätt att systematiskt gå igenom vilka aktiviteter som volontärer kan bidra med, säger Annelie Hellander i förbundsledningen. Rangordna arbetsuppgifterna Det handlar inte om att vilja sätta stopp för människors engagemang. En metod för att definiera gränserna mellan det professionella innehållet i arbetet och vad som kan lämnas över till volontärer är att i detalj lista alla arbetsuppgifter, sedan rangordna dem och dela upp dem i två kategorier: kärnarbetsuppgifter och övriga arbetsuppgifter. De sistnämnda skulle kunna öppnas för insatser från oavlönade. En viktig utgångspunkt för rangordningen är att brukarnas förväntningar på kvalitet, kontinuitet och säkerhet uppfylls. Värna professionaliteten – Medborgarna borde själva tala om hur man vill ha sina anhöriga vårdade. Av vem som helst, eller av professionella? Kommunal ska framför allt ta ett politiskt ansvar och få politiker att bestämma sig för hur man ser på omsorgen. Ska den skötas professionellt? I så fall är det dags att bestämma sig för vad den professionellt anställda personalen ska syssla med. Då är det viktigt att medlemmarna påpekar vad som inte bör skötas av någon annan. Annars förslummas innehållet i välfärden och den fackliga ansträngningen att utveckla medlemmarnas yrken är bortkastad, säger Kommunals utredare Yeshi Wondmeneh, som skrivit rapporten. Anna Norrby Thu, 17 Dec 2009 19:46:59 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Aktuellt/2009/Spirande-facklig-kamp-i-motsattningarnas-Sydafrika/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38488&epslanguage=sv -De fackliga frågorna är lika viktiga här som där, även om förutsättningarna är helt annorlunda i Sydafrika. SAMWU har kämpat så länge mot förtrycket att de har svårt för att växla om från att vara en motståndsrörelse till att bli en skapande kraft på den sydafrikanska arbetsmarknaden, säger Annelie Hellander. Kongressen hölls i den lilla staden Bela-bela, 20 mil nordost om Johannesburg. Kongressledamöterna hade slutit upp från landets alla provinser. En av kongressens stora frågor var val av ny förbundspresident. Valet föll på Sam Molope, Ett relativt ungt namn inom organisationen. För första gången i förbundets historia tog två kvinnor plats i förbundsledningen, Nomvula Hadi som förbundssekreterare och Gati Maleti som förbundskassör. - Amandla! ( = makt. makt åt folket) , ropade Sam Molope, vid sitt installationstal och besvarades av kongressdeltagarna: ”Vi väntar, den är på väg” Viva SAMWU, Viva ANC, fortsatte skanderandet i kongresstältet. Korruption är ett problem Programpunkterna avlöste varandra under den veckolånga kongressen. Annelie Hellander var bland annat med i en paneldiskussion med Paul Moist, förbundsordförande i Kanadas största fackförening, CUPE, dä dom talade om den ekonomiska krisen i väst och berättade hur den påverkar människors vardag och den fackliga kampen. Annelie träffade flera lokalt fackligt aktiva i samband med kongressen och diskuterade deras problem. Problem av ett annat slag än vad vi är vana vid: - Korruptionen är till exempel ett jätteproblem i landet som påverkar mycket av det som sker berättar Annelie Hellander. Hon mötte också en värme och solidaritet utöver det vanliga: - När jag under mitt anförande berättade att jag är förste vice ordförande i Kommunal, vars ordförande är kvinna ställde sig de kvinnliga kongressombuden upp och applåderade. När jag sedan berättade att Kommunal dessutom är Sveriges största fackförening och att 80 % av våra medlemmar är kvinnor, då ställde sig folk upp och jublade och dansade. Det fyllde mig med en sådan värme och respekt för dessa människor, berättar Annelie Hellander. Långa hyllningsceremonier Under en paus i kongressprogrammet fick de internationella delegaterna besöka ett kombinerat daghem/barnhem för barn som förlorat sina föräldrar i AIDS. På hemmet samlades dagligen 300 barn i trånga lokaler. Alla som jobbade på hemmet var oavlönade frivilligarbetare som delade med sig av sin tid och kraft för att göra detta möjligt. Verksamheten hade ett litet bidrag från regeringen, men klarade sig i övrigt tack vare gåvor och välgörenhet. - Att de fackliga frågorna får en annan inriktning under sådana förutsättningar är oundvikligt, konstaterar Annelie Hellander. Den veckolånga kongressen avslutades med långa hyllningsceremonier för de nya förbundsledamöterna. Vännerna från den egna provinsen bar dansande och sjungande de nyvalda på sina armar runt i konferenstältet. - Sällan har jag känt mig så levande som i mötet med dessa ödmjukt kämpande kamrater, säger Annelie Hellander med ett stort leende. Johan Laurén Thu, 17 Dec 2009 19:45:48 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Hant-sedan-sist/2009/Fler-nojda-medlemmar/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38499&epslanguage=sv Unga och nytillkomna medlemmar är mest nöjda med förbundet. Deras betyg är den främsta anledningen till ökningen. Även privatanställda är mer nöjda än vid förra mätningen. Arbetslösa och visstidsanställda är mindre nöjda. – De som är arbetslösa upplever att vi inte gör något för dem, att då är det ingen idé att vara med. Vi måste bli bättre på att jobba mot den gruppen, säger Ewa Wetterström. Bättre betyg även lokalt Andelen nöjda medlemmar ökar i nästan samtliga av Kommunals avdelningar. Allra mest ökar nöjdheten i Gävleborg, som ligger åtta enheter högre än 2007. Högst index har Västmanland med 62 enheter. Eftersom Kommunal har lägre organisationsgrad i storstäderna har många trott att medlemmarna skulle vara mindre nöjda där. Men så är det inte. – Stockholm har till exempel ett resultat på 59, säger Ewa Wetterström. Hjälp och stöd De medlemmar i studien som varit i kontakt med Kommunal för att få hjälp och stöd i till exempel rehabärenden, tvister eller anställningsärenden ger ett högt betyg, 77, för den hjälp de fått. Kommunals problem är inte hur vi sköter medlemsärendena, utan snarare att vi inte når de medlemmar som inte behöver direkt stöd. – Det räcker inte med att vi är jätteduktiga på förhandlingar, säger Ewa Wetterström. Företaget CFI Group, som utfört studien, pekar ut ett antal förändringsområden som Kommunal bör satsa på för att fortsätta utvecklingen mot ännu nöjdare medlemmar. Kommunal bör bli mer synliga, tillgängliga, lyfta fram yrkesfrågorna, inge förtroende och ge medlemmarna ökade möjligheter till inflytande och delaktighet. Det stämmer överens med de förändringar som initierades i Kamp med hjärta och har tagits vidare med Kommunal i förändring och KLOK. – Vi måste till exempel rigga organisationen för de privatanställda. Och det är ju just det vi gör nu, till exempel genom att anställa en ombudsman i varje avdelning som ska arbeta med den privata sidan, säger Ewa Wetterström. Fakta om studien Kommunal har utfört medlemsstudien NMI i regi av CFI Group sedan 2005. Medlemmarna som deltar i studien kontaktas via telefon. Ingen av dem har något förtroendeuppdrag i Kommunal. Emma Nilsson Thu, 17 Dec 2009 19:44:08 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Hant-sedan-sist/2009/Extra-oppet-for-sjukskrivna/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38500&epslanguage=sv – Se till att en rehabiliteringsprocess kommer igång och hänvisa till sektionen, säger Kommunals ombudsman Inger Hjärtström. De som har en anställning, är sjukskrivna och förlorar sjukpenning eller sjukersättning den 1 januari har två viktiga saker som är att komma ihåg. – Det första är att omedelbart återgå till arbetet första dagen utan ersättning, om inte den anställda och arbetsgivaren har kommit överens om något annat. Det andra är att medlemmen alltid ska kontakta sina fackliga företrädare på sektionen för hjälp och stöd. Du som är arbetsplatsombud har en viktig roll i att informera om att vi kan hjälpa till, säger Inger Hjärtström. Stöd och hjälp Att fortsätta vara hemma från jobbet är inte ett alternativ. Då är personen frånvarande utan giltigt skäl och kan förlora anställningen. Kommunal kan däremot stötta och bistå på olika sätt. – Fackliga företrädare kan till exempel delta vid rehabiliteringsmöten med arbetsgivaren, se till att arbetsuppgifterna anpassas, hjälpa till att överklaga beslut och i största allmänhet bevaka medlemmens intressen, säger Inger Hjärtström. Kommunal vinner över hälften av de fall som överklagas till länsrätten. Det är viktigt att komma ihåg att föra vidare till medlemmar som tror att deras situation är helt hopplös. För arbetslösa Sjukskrivna som inte har någon anställning måste anmäla sig till Arbetsförmedlingen för att delta i ett tre månaders introduktionsprogram. Även detta måste göras den första dagen utan ersättning. De som har en anställning, men är för sjuka för att arbeta, har också möjlighet att delta i Arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Det gäller även för deltidssjukskrivna. En deltidssjukskriven kan alltså delta i introduktionsprogrammet på motsvarande tid som han eller hon är sjukskriven. – Det förutsätter dock att man får tjänstledigt av sin arbetsgivare, säger Inger Hjärtström. Knöliga regler Reglerna kring sjukförsäkringen är komplicerade och har dessutom har kriterierna ändrats efter hård kritik. Att en person ska slippa arbeta om han eller hon är ”mycket allvarligt sjuk” har nu ändrats till ”allvarligt sjuk”. Men det är fortfarande upp till Försäkringskassan att bedöma varje enskilt fall utifrån lagar och förordningar som hela tiden ändras. – För varje ord som ändras blir sjukförsäkringen mer och mer av ett lappverk och allt svårare att få grepp om, säger Inger Hjärtström. Hon är mycket kritisk till regeringens politik och inte minst på det sätt de hanterar kritiken. – Det kan ju inte vara så att man går in och ändrar i lagtexten varje gång en läkare sitter i TV och vädjar för just sin patientgrupp. De här absoluta tidsgränserna är fullständigt absurda oavsett vilken diagnos du har, säger Inger Hjärtström. Gör helt om Inger Hjärtström håller helt med Socialdemokraternas Veronica Palm som debatterade sjukförsäkringen i riksdagen den 9 december. Veronica Palm menar att regeringen skapat en stupstock som kastar ut sjuka människor ur välfärden. – ”Gör om, gör rätt!” sa hon och jag kan bara hålla med henne. Regeringen har inte skapat en rehabliteringskedja utan en utslagningskedja, säger Inger Hjärtström. Thu, 17 Dec 2009 19:43:36 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Hant-sedan-sist/2009/Kommunal-pa-Horse-Show/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38501&epslanguage=sv Branschfolk och hästintresserade njöt av det största hästarrangemanget i sitt slag under en intensiv helg med show och tävlingar. Kommunals monter fick besök av många nyfikna unga som ville veta mer om arbetsmiljö och arbetsvillkor i hästbranschen. – Det har varit väldigt mycket folk stundtals i vår monter. Vi har haft bra samtal med många som velat veta mer om facket, sa Yvonne Gräsman. Ohållbara villkor Kommunal har satsat extra mycket på att informera om de ohållbara arbetsförhållandena inom hästbranschen. Många unga tjejer arbetar i stall utan kollektivavtal och med en lön som ligger på en bråkdel av det de har rätt till. – Det verkar som många har fått upp ögonen för det. Vi har fått beröm för det arbete vi har bedrivit. Det verkar som om fler unga söker sig till facket, sa Yvonne Gräsman. Madeleine Bengtson Thu, 17 Dec 2009 19:43:19 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Utblick/2009/Utblick-nr-102009/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38502&epslanguage=sv Tanken är att strategin, som ska göra EU till en intelligentare och miljövänligare marknad med ökad social ansvarighet, ska bygga på resultaten och erfarenheterna i Lissabonstrategin. Kommissionen anser att EU 2020 bör vara inriktat på tre områden: skapa värde genom att bygga tillväxten på kunskap öka delaktigheten i ett samhälle för alla skapa en konkurrenskraftig, sammanhållen och miljövänligare ekonomi. Efter att tiden för samrådet gått ut kommer Kommissionen att lämna förslag till Europeiska rådet, som består av stats- och regeringscheferna i EUs medlemsstater samt ordföranden för Europeiska kommissionen, för beslut. I detta kommer även medlemsstaterna att sätta upp femåriga mål som är anpassade till varje lands särskilda förutsättningar och utgångsläge för att sedan årligen följas upp av Kommissionen och Europeiska rådet. Tyck till före 15 januari! Mer information hittar du med hjälp av länken till höger. Sista datumet för den som vill tycka till om den framtida strategin är 15 januari 2010, skicka dina kommentarer och förslag till EU2020@ec.europa.eu . Hans Kotzan Thu, 17 Dec 2009 19:41:24 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/fakta/2009/Fa-upp-ogonen-for-inkomstforsakringen/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38489&epslanguage=sv Arbetslöshetsförsäkringen är löntagarnas viktigaste inkomstskydd vid ekonomiska kriser. Sedan årsskiftet 2006/2007 har den blivit både dyrare och sämre. Många har därför valt att lämna/avstå från medlemskap i en a-kassa – drygt 480 000 personer. Det urholkar systemet med fackanslutna a-kassor och en frivillig anslutning till arbetslöshetsförsäkringen. De förändrade villkoren i arbetslöshetsförsäkringen har slagit hårdast mot dem som redan under högkonjunkturen haft svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är människor med svag förankring på arbetsmarknaden – många med tillfällig anställning och ofrivillig deltid. Underförsäkrade medlemmar Lägre ersättning från försäkringen har också fått svåra konsekvenser för redan etablerade grupper på arbetsmarknaden – många av dem är medlemmar i Kommunal. Från och med den 1 januari 2007 är den inkomstrelaterade delen i arbetslöshetsförsäkringen indelad i tre ersättningsnivåer (80, 75 och 65 procent), beroende på antalet utnyttjade dagar i försäkringen. Tidigare gällde 80 procent under hela arbetslöshetsperioden. Därtill har det så kallade taket legat kvar på 18 700 kronor per månad sedan 2002. Ersättningen från försäkringen har alltså inte höjts i takt med reallöneutvecklingen. Den lägre ersättningen har lett till att fler och fler medlemmar är ”underförsäkrade”, dvs. deras ersättning från försäkringen motsvarar inte 80 procent av deras tidigare inkomst. I juli 2009 hade hälften av de arbetslösa medlemmarna i Kommunals a-kassa (cirka 13 700 personer) en inkomst över taket – de var ”underförsäkrade”. Regeringens försämringar i a-kassan har motiverat Kommunal att teckna en kollektiv inkomstförsäkring i Folksam. På så vis kan medlemmar under sina första 100 dagar som arbetslös (även på deltid) få en 80-procentig kompensation för inkomster mellan 18 700 och 35 000 kronor per månad. Folksam har hittills under 2009 betalat ut närmare 4 000 ersättningar (tom oktober). Betydande inkomstkälla Ersättningen från inkomstförsäkringen kan vara en betydande inkomstkälla. En tredjedel av ersättningstagarna fick över 2 000 kronor per månad. Den andra tredjedelen fick mellan 500 och 2 000 kronor per månad. Den resterande tredjedelen fick mindre än 500 kronor per månad. Arbetslöshet innebär mindre pengar i plånboken varje månad. Trots detta är det alltför få medlemmar som utnyttjar möjligheten till ersättning från inkomstförsäkringen. Få skickar in Varje månad skickar Kommunals a-kassa brev till de medlemmar som är berättigade till inkomstförsäkring för första gången. Medlemmen ska därefter själv skicka in sin ansökan till Folksam. Men endast hälften gör det. Kommunal måste ta reda på orsaken. Arbetslöshetsförsäkringen har en viktig roll att fylla. Den ska utjämna inkomstskillnader mellan dem som har och inte har arbete. Därmed minskar pressen nedåt på lönerna och arbetslösa slipper sänka sina löneanspråk. Det är en politik som går på kollisionskurs mot regeringens. Stärkt förtroende Kommunal måste fortsätta arbeta för att stärka förtroendet för fackanslutna a-kassor. En bra arbetslöshetsförsäkring, som är tillförlitlig och lätt att förstå, skapar legitimitet åt parternas gemensamma ansvar för lönebildningen och värdet av kollektivavtal på arbetsmarknaden. Anna Spånt Enbuske Thu, 17 Dec 2009 19:40:41 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/Studierutan2/2009/Aktuella-LO-kurser/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38492&epslanguage=sv Internatkurser på Runö: Arbetsrätt påbyggnad 1, 7-12 mars MBL och arbetsmiljö i förhandlingsarbetet, 7-10 mars Sista anmälningsdag 10 januari. Insikter, 7-19 mars Kurs för regionala skyddsombud, 14-17 mars Fackligt arbete i företagets styrelse, 14-19 mars + 18-23 april + 23-28 maj + 5 dagar distansstudier Retorik, 14-17 mars Sista anmälningsdag 15 januari Regionalt förlagda externatkurser: Örnsköldsvik – Insikter, 15-19 mars + 12-16 april Södertälje – Insikter, 15-19 mars + 12-16 april Jönköping - Att informera och agitera, 22-26 mars Sista anmälningsdag 15 januari Sista anmälningsdag innebär datum för när kurserna flyttas bort från StudS utbildningskatalog. Sektion och avdelning ska då vara klara med att lägga in och behandla ansökningar. Kontrollera noga innan du anmäler dig till en kurs att du har din kalender fri och att du har möjlighet att ta ledigt från arbetet. Avbokningsavgifter går inte att helt att undvika, men det är tråkigt om de beror på att man inte planerat ordentligt. Det kan också innebära att någon annan sökande inte får plats på kursen. God Jul och Gott Nytt studieår! Thu, 17 Dec 2009 19:40:11 GMT http://www.kommunal.se/Kommunal/Fortroendevald/Kommunal-Nytt/portrattet/2009/Ingrid-Jonasson/ http://www.kommunal.se//Templates/Public/Artikel.aspx?id=38503&epslanguage=sv Hon och de andra skyddsombuden hade länge påpekat att säkerhetslarmet via radion fungerade dåligt. Redan i mars anmälde hon det till Arbetsmilöjöverket och redan innan började hon tjata på cheferna att göra något. Men inget hände. Under sommaren slog så åskan ut radion på många bussar. Ledningen gjorde ändå inget och i augusti hade Ingrid fått nog. Hon skyddsstoppade trafiken i hela Dalarna. Men det var inget lätt beslut att ta, hon våndades rejält innan. – Jag sov dåligt. Men vad ska man göra när cheferna vägrar göra något? Det är min skyldighet som huvudskyddsombud att se till förarnas säkerhet. Och jag fick ju stöd av de andra skyddsombuden och av alla förarna. Det blev ett ”himla hallå” när trafiken stoppades. Hon blev inkallad för förhör till cheferna, och våndades ännu mer. – Men idag är jag glad att jag gjorde det här! Nu fungerar larmen. Och jag fick bra respons, jag har till och med fått beröm av passagerarna för att jag stod på mig, trots att de inte hade en enda buss att åka med. Tvingades flytta från Karlskrona Förmodligen ses Ingrid av cheferna som något av en facklig bråkstake. Hon är en mycket vänlig person – men hon är kärv och tuff och väjer inte för att säga ifrån när hon tycker något är orätt. Hon har bara bott i Falun i tre år, hela sitt tidigare liv bodde hon i Karlskrona. Hennes flytt var inte frivillig – hon fick helt enkelt inget jobb när Bergkvarabuss vann upphandlingen efter Swebus. I upphandlingen fanns nämligen ingen klausul om att personalen skulle tas över. – Säkert som amen i kyrkan var det för att jag är fackligt aktiv som jag inte fick något jobb. Jag har kört buss sedan -77, och jag har kört prickfritt. Nästan alla ”gamla” förare fick anställning. Inte jag. Jag fick heller ingen motivering och har ännu idag inte lyckats få någon att säga varför jag inte blev anställd. Swebus (nu omdöpt till Nobina) erbjöd omplacering, och Ingrid valde Falun. Och hon trivs, arbetskamraterna är bra, stan är trevlig med mycket sport och kultur – men nog hade hon bra mycket hellre velat välja själv om hon skulle flytta än att bli tvingad. ”Elände med upphandlingar” – Det är ett elände med upphandlingar och att inte personalen automatiskt tas över, säger Ingrid. Nu kämpar hon för att man i kommande upphandlingar i Dalarna ska skriva in personalövertagandet som villkor i anbuden. – Vi har pratat mycket med länshuvudmannen och det känns faktiskt som om vi fått respons. Tjejen som är ordförande är den vettigaste politiker jag stött på, säger Ingrid hoppfullt och tillägger att innan hon går i pension ska den frågan vara löst. Liksom frågan om kontanthantering. Där ger hon sig inte. I Dalarna finns nämligen kontanterna ännu kvar. Och det är en hjärtefråga för Ingrid att ingen förare ska behöva handskas med pengar. Hon har nämligen själv blivit rånad. 1996, den elfte januari. Hon nämner datumet självklart, det är den dag av alla som står tydligast nristad i hennes minne. Två killar gav sig på henne när hon kom från toaletten. En kom bakifrån och  tog stryptag på henne så hon stöp i backen och den andra tog kassan. Hon har men av överfallet ännu idag. Hon drar sig för att gå ut när det är mörkt, och måste hon ut så är hon väldigt orolig och ser sig ständigt om så att ingen ska överraska henne bakifrån. – Nu vill jag se till att ingen annan ska råka ut för samma sak. Det är min plikt som huvudskyddsombud att se till vi inte har några pengar som kan locka till sig rånare, säger hon bestämt. Men när kontanthanteringen och övertagandet av personal är löst, då kan hon tänka sig att gå i pension. Och möjligen flytta tillbaka till Blekinge, till syskon och vänner. – Fast det beror ju också på vad som händer mig här i Falun, säger hon. Lalla Lindström Thu, 17 Dec 2009 19:37:24 GMT