Sämre villkor för utlandsfödda medlemmar

Det var 2001 som Kommunal för första gången gjorde en kartläggning av löne- och anställningsvillkor efter medlemmarnas födelseland (Lönepolitiska utredningen). Den visade att medlemmar födda utanför Norden hade sämre anställningsvillkor och lägre löner. Nu har Kommunal även fått tillgång till statistik för åren 1998, 2005 och 2007. Statistiken visar bland annat visar att andelen utlandsfödda medlemmar fortsätter att öka. 1998 var andelen bland de sysselsatta medlemmarna 10 procent och den hade 2007 ökat till 15 procent. Av dessa är två av tre födda i ett land utanför EU.

Splittrad bild
Medlemmar födda utanför Norden har en högre andel män, som i huvudsak återfinns i kvinnodominerade yrken. Den högsta utbildningen för tre av fem bland denna grupp är gymnasieutbildning, medan motsvarande andel för födda i Norden är fyra av fem.

Här är bilden splittrad – en av fem har lägre och lika många, en av fem, har högre utbildning. Att var femte har högskoleutbildning visar att matchningen mellan jobb och utbildning inte fungerar tillfredsställande för de utlandsfödda.

Ökningen av tillfälligt anställda och timavlönade som skett efter 90-talskrisen inom flera av Kommunals branscher var större bland Kommunals utlandsfödda medlemmar än bland svenskfödda. Sämst är det för medlemmar födda i länder utanför EU. Av dessa är var tredje medlem visstidsanställd och var femte är timavlönad. Födda utanför Norden har även 6 procent lägre löneläge
(median) än medlemmar födda inom Norden. Löneskillnaden är lika stor 2007 som 2001 och då har antalet utomnordiskt födda medlemmar ökat med 16 000 till 49 000. Men det har skett en förbättring. Satsningen på höjda lägstalöner har haft en positiv effekt för löneskillnaderna vad det gäller de lägsta lönerna (10 percentilen) – där skillnaderna var som störst tidigare.

En del av skillnaderna kan förmodligen förklaras av kortare arbetslivserfarenhet, utbildning i yrket och vistelsetid i landet – uppgifter som vi inte har tillgång till. I vilken mån ren lönediskriminering förekommer kan inte kartläggningen svara på. Men Kommunals sammanpressade lönestruktur borde tillåta medlemmar med relativt sett kortare vistelse att ganska snabbt komma upp i ”rätt” lön men så är alltså inte fallet. Det är inte rimligt att man måste vistas i landet tio år eller mer för att skillnaderna ska försvinna.

Kommunal måste göra mer
För utlandsfödda medlemmar är det viktigt att förbundet fortsätter satsa på att höja lägstalöner i kollektivavtalen. Men det är inte tillräckligt. Eftersom tillfälligt anställda allmänt har betydligt lägre lön än fast anställda och eftersom tillfälliganställning är vanligare hos medlemmar med utländsk bakgrund, så kan det effektivaste sättet att höja lönen vara att se till att fler får tillsvidareanställningar – och därmed högre löner.

Det gäller också att kunna se den kompetens som redan finns och göra den tydligare. Utlandsfödda medlemmar ska få stöd och hjälp med att tillgodoräkna sig utländsk utbildning och att validera kunskap som de fått på arbetsplatsen. Flertalet av Kommunals medlemmar har individuell lönesättning enligt avtal. Det är viktigt att de kriterier som ska ligga till grund för lönesättningen, och som förklarar löneskillnader individer emellan, är klara och tydliga. När utrymmet för godtycke minskar kan det vara lättare att bedöma om löneskillnader beror på diskriminering eller inte. Det fackliga arbetet med att påverka lönekriterierna blir därmed också ett verktyg för att förhindra
diskriminering.