I takt med utvecklingen i samhället på 1960- och 70-talet ökade kraven på utbildning för alla arbetstagare. Det fanns inga generella regler vare sig i avtal eller lag som gav den anställde rätt till ledighet för studier. Några undantag fanns, t.ex. lärarna, som hade rätt till vidareutbildning.

Arbetsgivaren kunde inom ramen för sin allmänna befogenhet att leda och fördela arbetet, bestämma om och i vilken omfattning ledighet för studier kunde medgivas. LO försökte länge förhandla fram en överenskommelse med SAF och det var först när det misslyckades som man gick den politiska vägen.

LO och TCO begärde i februari 1973 hos utbildningsdepartementet att de grundläggande förutsättningarna för arbetstagarens rätt till ledighet för studier skulle skyndsamt regleras. En arbetsgrupp tillsattes som arbetade fram ett förslag, och i oktober 1974 antog riksdagen Lagen om arbetstagares rätt till ledighet för studier. Den började gälla från och med januari 1975.

Kvalifikationstid

Lagen gäller för alla anställda. Men om det inte rör sig om en facklig utbildning måste man ha varit anställd hos arbetsgivaren sex månader i följd eller tolv månader under en tvåårsperiod. Man får räkna anställningstid hos olika arbetsgivare. Man har stor frihet att välja vad man vill studera, inga krav på examen eller betyg finns.

Fackliga studier

Om ledigheten gäller fackliga studier behöver man inte ha arbetat någon viss tid, man kan söka ledigt redan första dagen på en ny anställning.

Behövlig ledighet

Lagen säger att man har rätt till behövlig ledighet. Behöver man t.ex. bara vara ledig halvtid så har man rätt att få det. Man har också rätt att vara ledig på obestämd tid om man inte vet när studierna är klara. Lov räknas till den behövliga ledigheten om man går en längre utbildning. Men om man vill arbeta under loven, och det kan nog ofta behövas för ekonomin, så är det bäst att bara söka ledigt för terminerna.

Ansökan

När man lämnar sin ansökan om studieledigt bör man ange:

Vad man ska studera.

Vem som står för utbildningen.

Om man vill vara ledig hel- eller deltid.

När studierna börjar och (om man vet det) när de slutar.

Vill man vara säker på att få ledigheten ska man lämna in den senast fjorton dagar före studiestarten om det är en facklig kurs som är kortare än en vecka. Är det studier som ska pågå mer än en vecka och inte är fackliga bör man lämna in ansökan sex månader innan.

Arbetsgivarens uppskov

Orsaken till att man bör lämna in ansökan så pass långt i förväg är att arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten fjorton dagar respektive sex månader från den dag då man lämnar in ansökan. Om arbetsgivaren vill skjuta på ledigheten ska han genast meddela det till den som sökt ledigheten och till facket.

Att facket ska ha besked lika snabbt beror på att vi har rätt till överläggningar inom en vecka efter beslutet. Vill man gå en utbildning som arbetsgivaren tidigare skjutit upp kan den inte bli uppskjuten på nytt.