Skapad: 2000-05-10, Ändrad: 2008-02-28

Viktiga lagar

Kommunal.seFörtroendevaldHandbokenViktiga lagarFörtroendemannalagen

Förtroendemannalagen

Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen tillkom 1974 och det innebar att fackligt arbete har fått en laglig förankring.
I samband med den reformering av arbetslivet som påbörjades under 1970-talet, diskuterades de fackliga företrädarnas möjligheter att agera. De fackliga organisationerna insåg att för att lagar, förordningar och avtal skulle tillämpas fordrades en facklig bevakning. De fackliga företrädarna skulle behöva ta arbetstid i anspråk för förberedelser och planering. Ett annat fackligt krav var att de fackliga företrädarna skulle ha ett förstärkt anställningsskydd.

Vad innebär förtroendemannalagen?

Förtroendemannalagen har betytt mycket för våra möjligheter att arbeta fackligt:
  • Fackligt arbete har fått en laglig förankring.
  • Lagen kräver arbetsgivarens/arbetsledningens aktiva stöd för att utföra det fackliga uppdraget.
  • Lagen ger rätt till ledighet för att utföra det fackliga uppdraget.
  • Lagen ger rätt till betald ledighet då den fackliga verksamheten rör arbetsvillkor eller studier som direkt berör arbetsplatsen.

    Lagen gäller för fackliga företrädare som utsetts av den lokala fackliga organisationen.

    Förtroendemannalagen är en ramlag. Det betyder att lagens bestämmelser i vissa fall ska kompletteras med avtal. AFF/LAFF 76 är det kollektivavtal som gäller för oss. Förtroendemannalagens och avtalets innehåll har en väsentlig betydelse för våra möjligheter att bedriva facklig verksamhet på ett kraftfullt sätt.

    Lagen och avtalet är givetvis omdiskuterade. Arbetsgivarna har ständiga krav på urholkningar, vi däremot för fram krav på förbättringar. Värdet av att vi tar tillvara vår rätt är entydigt, däremot är det mera oklart hur vi verkligen får ut vår rätt till ledighet.

    Den fackliga tiden

    Fyra timmar per medlem och år får vi enligt kollektivavtalet ta ut i facklig tid för det fortlöpande fackliga arbetet. Dessa timmar tillfaller sektionen för att sektionsstyrelsen ska dela upp tiden bland de förtroendevalda. Arbetsgivaren måste underrättas om vilka som har förtroendeuppdrag, när den fackliga tiden ska tas ut och hur mycket var och en ska vara ledig på facklig tid. Arbetsgivaren kan i den situationen ha synpunkter på när den fackliga ledigheten ska beviljas, och där måste vi komma överens så att det blir minsta möjliga störning i arbetet. Arbetsgivarna har skyldighet att underlätta för det fackliga arbetet, t.ex. genom att sätta in vikarier för dem som ska vara lediga. Utöver de avtalsenliga timmarna kan förtroendemannalagen användas som stöd för ledighet i samband med deltagande i fackliga kurser och konferenser. Ledighet kan beviljas med eller utan lön.

    Tid som går åt för förhandlingar och medverkan i partsammansatta grupper är inte facklig tid. Förhandlingarna förs på vanlig arbetstid och om förhandlingarna drar ut på tiden blir det frågan om övertid och mertid.

    Det personliga skyddet för förtroendemannen innebär att man inte ska få det sämre bara för att man är fackligt aktiv. Anställningsvillkoren får inte försämras, och när man slutar sitt uppdrag ska man ha samma villkor som om man aldrig hade haft något uppdrag.

    Att anställningsvillkoren inte får försämras kan t.ex. betyda att om det blir nödvändigt att förtroendemannen byter arbetsuppgifter eller arbetstid ska han ändå ha samma lön och tillägg. Arbetsgivaren får dock inte omplacera förtroendemannen så att det fackliga arbetet försvåras.


  • Skapad: 2000-05-10, Ändrad: 2008-02-28

    Tipsa om Kommunal.se