Den nya lagen gäller egentligen från den 1 juli 2005. Men för de arbetsplatser som har kollektivavtal så måste man hinna omförhandla dem. Där gäller förändringarna istället från den 1 januari 2007. Det är följaktligen först då den nya lagen börjar gälla för de allra flesta av Kommunals medlemmar. Förändringarna i lagen berör framförallt de som arbetar i verksamheter där det behövs personal dygnet runt.
Reglerna kommer att innebära viss omställning på arbetsplatser där man arbetar skift och har långa arbetspass. Men Kommunal är positiv till lagens generella inriktning. - Kommunal är positivt till att förändringarna i lagen bidrar till att främja hälsan bland de anställda genom att de inte får befinna sig för mycket på jobbet, säger Annica Jansson, ombudsman på enheten för arbetsrätt och kollektivavtal på förbundskontoret.
Men hon har samtidigt förståelse för att många känner en oro inför förändringarna. - Många som sitter nu och ska lägga scheman känner säkert "hur ska det här gå till?". Men den nya lagen stämmer faktiskt ganska väl överens med de scheman vi redan har. Önskescheman behöver till exempel inte alls försvinna!
Nyheter i arbetstidslagen från den 1 januari 2007:
Den genomsnittliga veckoarbetstiden får inte vara mer än 48 timmar under en fyra månaders period. Med arbetstid menas enligt de nya reglerna utfört arbete, semester, sjukdom men även övertid och jourtid. Däremot ingår inte beredskap och färdtid i beräkningen av de 48 timmarna.
När det gäller veckoarbetstiden poängterar Annica Jansson att det handlar om den sammanlagda arbetstiden. Det ska inte blandas ihop med den ordinarie arbetstiden som fortfarande är 40 timmar per vecka. - Det innebär alltså att förutom den ordinarie arbetstiden kan man maximalt arbeta jour och övertid i 8 timmar sammanlagt per vecka. Arbetsgivaren kan alltså till exempel inte lägga 8 timmar jour per vecka för då finns det ingen möjlighet att jobba övertid. Det måste man hålla koll på.
Dygnsvilan ska vara 11 sammanhängande timmar under en 24-timmarsperiod. Vilan kan brytas men ska då kompenseras direkt efteråt med motsvarande tid i ledighet. Om kompensationsledigheten ska vara betald eller inte är inte reglerad i lagen. - Det är viktigt att poängtera att arbetstidslagen just reglerar arbetstider och inga löner eller ersättningsnivåer. De delarna regleras istället i kollektivavtalen, förtydligar Annica Jansson.
Hur den sammanhängande ledigheten om minst elva timmar ska förläggas under varje 24-timmarsperiod bestäms inte av lagen. Det innebär att det är möjligt att lägga ut den sammanhängande ledigheten om minst elva timmar i början av en tjugofyratimmarsperiod för att nästa period lägga ut ledigheten i slutet av perioden och på så sätt skapa utrymme för förläggning av arbetstid upp till 26 timmar inklusive raster. - Man kan flytta brytningspunkten från det normala, midnatt, till t ex kl. 03.00. Då kommer man att kunna lägga merparten av scheman utan problem, menar Annica Jansson.
Exempel: Om man lägger elva timmar ledigt i början av en sådan 24-timmarsperiod (d v s mellan kl. 03.00 och 14.00) har man sedan i princip 26 timmars arbetstid tills nästa viloperiod (kl.16.00 till 03.00).
Arbetstiden för nattarbetande får under en 24-timmars period vara max 8 timmar i genomsnitt under en period på högst fyra månader. Om arbetet bedöms vara särskilt riskfyllt, eller speciellt psykiskt eller fysiskt ansträngande får arbetstiden inte vara längre än 8 timmar per 24-timmarsperiod. - Det är egentligen inte så stor skillnad från tidigare. De som jobbar natt kan i princip fortsätta jobba på samma scheman eftersom det handlar om 8 timmar i genomsnitt, bara man håller sig under max 48 timmar per vecka, säger Annica Jansson.
Om nattarbete innebär särskilda risker eller stor fysisk/mental ansträngning är tiden för nattarbete istället max åtta timmar per 24 timmars period. Vilka arbetsplatser det kan handla om är ännu inte klart. Det får man förhandla om lokalt
Konsekvenser av förändringarna Men visst får förändringarna av lagen också konsekvenser. Flexibiliteten minskar. Man kan inte byta pass med varandra på samma sätt som tidigare och inte hoppa på ett extrapass hur som helst. - De som tidigare valt att jobba sammanhängande långa pass för att sen ha en längre sammanhängande ledighet kommer inte att kunna göra det efter den 1 januari, konstaterar Annica Jansson.
Men det finns också en hel del obefogad oro. Till exempel använder arbetsgivare på vissa håll de nya reglerna som ursäkt för att genomföra försämringar av scheman. - Det förekommer t ex en uppfattning att det kommer blir mer helgtjänstgöring med den nya lagen. Men det är inte lagens fel, det är en bemanningsfråga, menar Annica Jansson
Vad händer nu? På grund av förändringarna i arbetstidslagen kommer diskussioner äga rum centralt under hösten. Man kommer att diskutera tillämpning, praxis och eventuella avvikelser från lagen med ett antal arbetsgivarorganisationer.
Det pågår även förhandlingar om de nya kollektivavtalen, där man kommer att ta hänsyn till den nya lagen. Men Annica Jansson poängterar att än så länge är det lagen som gäller och det är arbetsgivarens ansvar att anpassa scheman efter de nya reglerna.
Anpassning till EU:s lagar Ändringarna i arbetstidslagen innebär bland annat en anpassning till EU:s arbetstidsdirektiv. Direktivet innehåller bland annat regler som begränsar hur lång arbetstiden får vara och hur den ska förläggas. De svenska kollektivavtalen får inte innehålla sämre villkor än de i EU-direktivet. Som medlemsstat i EU måste Sverige genomföra direktivet på ett tydligt sätt. Om arbetstidsdirektivet ändras, så kan man behöva ändra den svenska arbetstidslagen igen efter det.