- Våld i gruppboenden är ett dolt problem. Det finns en tolerans mot det här våldet som inte förekommer någon annanstans i samhället, säger Mats Lundström, forskare på Umeå Universitet. Mats Lundström har skrivit en avhandling om vårdares utsatthet och upplevelser i samband med våld i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. 31 procent av de tillfrågade i undersökningen uppger att de blivit utsatta för våld. 40 procent av dem som utsatts för våld rapporterar att våldet förekommer varje vecka och var fjärde att de utsätts för våld varje dag. Dessutom finns ett gigantiskt mörkertal. I en annan svensk undersökning (Menckel & Viitsara 2002), där metoden varit att observera i stället för att intervjua, har forskarna följt personalen på fyra gruppboenden under en sexveckorsperiod. Då registreras 3 000 incidenter.
Lojalitet med de boende - Det finns likheter mellan det här våldet och det våld som förekommer i vanliga hem. Lojalitet mot den som slåss, till exempel. Vårdarna som jag intervjuar känner det ofta som om de går från en familj till en annan på morgonen. De står nära de boende och vill inte lämna ut dem. Eftersom utvecklingsstörda ofta inte kan kommunicera med språk måste vårdaren lär sig andra sätt att förstå vad de vill säga. När en våldssituation uppstår är det lätt för vårdaren att tolka det som att hon eller han inte har räckt till i sin yrkesroll, och därför rapporterar de det inte till arbetsgivaren, säger Mats Lundström.
Våld ett arbetsmiljöproblem Mats Lundström berättar om en vårdare som anmält en våldsincident för sin arbetsgivare. Det ledde till att hon mot sin vilja blev förflyttad från gruppboendet och omplacerad. - Självklart kände hon det som att det var hennes fel, säger Mats Lundström. Han tycker att det är viktigt att inte se våldet som enskilda händelser mellan två individer. Det är organisationer som skapar miljöer där våld kan förekomma.
Arbetsgivaren är enligt Arbetsmiljölagen skyldig att göra riskbedömningar, upprätta handlingsplaner och åtgärda arbetsmiljöproblem. En arbetsmiljö där våld förekommer som ett inslag i vardagen kan omöjligt ses som något annat än en dålig arbetsmiljö. 30 procent av de intervjuade i Mats Lundströms undersökning riskerar att drabbas av utbrändhet. Våldet i sig, känslor och reaktioner som uppstår hos den som blivit utsatt samt bristande stöd från arbetsledningen är viktiga orsaker.
Viktigt att våldet anmäls Peter Larsson, ombudsman på Kommunal, vill peka på vikten av att alltid anmäla det våld som inträffar. - Både arbetsgivaren och Kommunal måste förklara varför det är viktigt att anmäla när man som anställd blir utsatt för en våldssituation. Det kan ju inte vara rätt att man ska bli hotad eller slagen på sin arbetsplats. Oavsett om den som gör det inte förstår att man skadar någon, säger Peter Larsson.
Utbildning bästa medicinen Flera undersökningar visar att våldet minskar om man satsar resurser på att utbilda personalen. Det borde vara tydlig signal till arbetsgivarna att prioritera kompetensutveckling. - Det görs en del, men jag tycker inte att det görs tillräckligt, säger Mats Lundström. Jag vill sätta fokus på vårdarnas problem, men också på deras lösningar. Det finns en stor kompetens där ute. De vårdare som verkligen lyckas i samspelet med de boende, som slipper våldsamma situationer, hur gör de? Det är en kunskap som borde tas tillvara.
Kommunal vill ha dubbelbemanning - Vi måste ställa större krav på arbetsgivaren. Det är självklarhet att de anställda ska utbildas i hur de ska undvika hotfulla situationer, men det är inte alltid som det hjälper. Där det finns problem måste vi gå in och kräva dubbelbemanning. Det kan ju inte vara meningen att vårdarna ska arbeta ensamma där det kan finnas en risk för att bli hotad eller slagen, säger Peter Larsson.