Kommunal - Branscher och yrken

Missat mål för ökad ekologisk konsumtion

Anna Sjögren — Tue, 24 Jan 2012 14:33:10 GMT

Målet om att 25 procent av all offentligt upphandlad mat senast 2010 skulle vara ekologisk uppfylldes bara till hälften. En ny rapport från AgriFood visar att det inte är det mest effektiva sättet att öka det ekologiska jordbruket.

2005 satte riksdagens på dåvarande regeringens initiativ ett mål om att 20 procent av svensk åkermark senast 2010 skulle vara ekologiskt uppodlad. Det skulle ske bland annat genom att offentliga verksamheter skulle använda minst 25 procent ekologiska livsmedel. Det målet har bara uppnåtts till knappt hälften. - Det är synd att målet inte uppnåtts. Men det finns även andra styrmedel för att stimulera det ekologiska jordbruket, säger Anja Westberg, ombudsman på Kommunal. En ökad konsumtion av ekologiska livsmedel ger stora kostnadsökningar. Det beror dels på att ekologiska alternativ är dyrare, men också på att högre krav ställs på både planering och uppföljning. Det mål riksdagen beslutade andelen ekologisk konsumtion är ett av de styrmedel som används för att uppnå miljömål för det svenska jordbruket. Miljöstöd riktat till ekologisk produktion är ett annat. - Konsumtionsmålet är ett trubbigt verktyg när det gäller att öka andelen ekologiskt jordbruk i Sverige, eftersom även ekologiska produkter från utlandet upphandlas. Miljöstödet däremot tillfaller det svenska ekologiska lantbruket direkt, sammanfattar Anja Westberg. Rapporten Mål som styrmedel - målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel har kommit till genom ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Den går att ladda ner som pdf via länken i högerspalten.

Yrkesutbildning och kompetensutveckling

Fri, 20 Jan 2012 08:45:48 GMT

Specialkost, kost knuten till religion, till allegier, till intoleranser... Det behövs en hel del kunskap när man arbetar med mat och människor med olika behov och från olika kulturer. Detsamma gäller för lokalvårdarna. Kraven på deras kompetens ökar. De måste ha kunskaper om arbetsteknik, redskap och de bästa rengöringsmedlen för att rätt kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Många som arbetar som köks- och ekonomibiträden får sin utbildning på arbetsplatserna. Annars är HR-programmet, gymnasiets treåriga hotell- och restaurangprogram med inriktning på restaurang och måltidsservice, en bra grunden för såväl köks- och ekonomibiträden som kockar/kokerskor. Där ges grundläggande kunskaper i livsmedelskunskap, näringskunskap, matlagning och hygien. Genom gymnasiereformen GY 11 har fler inriktningar skapats i samtliga yrkesutbildningar. Men det finns också andra sätt att skaffa sig kunskaper på: KY-utbildning och högskolan KY-utbildning, som ofta är direkt knuten till företag i branschen, kan ibland genomföra påbyggnadskurser. För den som vill fördjupa sig ännu mer finns det flera högskoleutbildningar att välja bland. Inte många utbildningar för lokalvårdare För lokalvårdarna finns inte många utbildningar. Ofta får de bara en kort introduktion till arbetet. En del har genomgått en utbildning via branschleverantören men många har arbetat i många år utan att ha fått någon utbildning. Samtidigt är det viktigt att få utbildning i arbetsteknik, i ergonomi och i säkerhetsfrågor. Dessutom förändras metoder och material ständigt, så återkommande kortare utbildningar är nödvändiga. Det är arbetsgivaren och det företag som säljer maskiner som har ett gemensamt ansvar för att utbildning ges. Yrkesbevis och certifikat för lokalvårdare - SRY och PRYL Branschen inrättade 1986 Städ- och Rengöringsbranschens Yrkesnämnd, SRY, som primärt är till för de privatanställda i branschen. Fr o m hösten 2000 har Yrkesnämnden bytt namn till Servicebranschens Yrkesnämnd. Yrkesnämnden är en partsammansatt nämnd bestående av ALMEGA Serviceentreprenörerna, Fastighetsanställdas Förbund, Svenska Kommunalarbetareförbundet och SEKO. Uppgiften är att genom olika åtgärder se till att branschen har välutbildade yrkesutövare. En annan likvärdig utbildning är Projekt Yrkesbevis Lokalvårdare -PRYL. PRYL utgör den norm för grundkompetens som en svensk lokalvårdare ska ha. Här blir kursdeltagaren certifierad och kunskapen prövas igen efter 18 månader. För att sedan få certifikatet måste man skriva ett test som tillhandahålls och utförs under översyn av personal från Svenskla Special Certifieringar, SSC. Sökande kommer att prövas teoretiskt och praktiskt inom PRYL:s 12 områden, vid ett och samma tillfälle. Proven består av två teoretiska prov samt ett praktiskt prov.

Heltidsanställda kvinnliga brandmän

Thu, 01 Dec 2011 16:24:31 GMT

Samarbetar med berörda myndigheter, regeringen, MSB, arbetsmiljöverket, Engagerar oss aktivt i olika forum för att förmedla vårt budskap och därmed förbättra förutsättningar för heltidsanställda kvinnliga brandmän. Föreläser om jämställdhet och presenterar lösningar på dagens problem på räddningstjänster i landet . Driver aktivt frågan om mötesplats för kvinnliga nätverket. Uppdaterar adresslistan/maillistan med nya heltids anställda kvinnliga brandmän. Fungerar som bollplank för er vid eventuella funderingar eller problem. Hur många kvinnliga brandmän finns i nuläget? Anställda 2.4 procent heltidsanställda kvinnliga brandmän i Sverige 2011. 118 heltidsanställda och 430 räddningsmän i beredskap (rib:are).

Nyrekryteringstester för räddningstjänsten

Tue, 22 Nov 2011 14:09:53 GMT

Läs mer om testerna via länken till högen.

Skolan brinner

Owe Halvors — Tue, 22 Nov 2011 14:05:11 GMT

och vi håller på och uppdaterar denna information.

Basbilar

Owe Halvors — Tue, 22 Nov 2011 14:04:16 GMT

Basfordon 5 - med skärsläckare Nu kommer basfordon 5, en skåpbil med plats för tre personer. Den väger under 3,5 ton och kan köras med B-körkort. Att skåpbilen tas fram beror till stor del på de nya redskapen inom Räddningstjänsten, speciellt den nya skärsläckaren som skär igenom allt, frå trä till betong, under ett väldigt tryck.

Storstadsträffar

Owe Halvors — Tue, 22 Nov 2011 14:02:53 GMT

till att börja med att läsa länken till höger.

Tänk om!

Owe Halvors — Tue, 22 Nov 2011 14:00:59 GMT

Vi kommer snart att fylla på med mer information om projekttet tänk om!

Friska brandmän

Tue, 22 Nov 2011 13:56:17 GMT

Det finns mer information att läsa på deras hemsida, på engelska och svenska.

Skadestånd till personliga assistenter för sexuellt utnyttjande

Anna Sjögren — Fri, 11 Nov 2011 10:18:26 GMT

I oktober dömde tingsrätten en brukare till skadestånd och skyddstillsyn för att ha utnyttjat flera av sina personliga assistenter sexuellt. Assistenterna lurades utföra massage av sexuell karaktär eftersom brukaren sa att det ingick i arbetsuppgifterna. Eftersom de var anställda direkt av brukaren var de oroliga för att förlora jobbet och gick med på det, trots att det inte kändes rätt. Flera av assistenterna mådde dåligt efteråt. När de fått klart för sig att den här typen av arbetsuppgifter aldrig kan ingå i jobbet anmälde de brukaren. För den här typen av brott kan man få fängelsestraff upp till sex månader, men eftersom brukaren har bräcklig hälsa bestämde tingsrätten sig istället för att döma ut skyddstillsyn. - Brukaren har utnyttjat assistenternas rädsla att förlora jobbet. Det är inte okej. Kontakta facket om du får arbetsuppgifter som känns tveksamma, säger Britt-Marie Höglund, ombudsman på Kommunal. Är du personlig assistent och osäker på vad som ingår i ditt jobb, tveka inte att kontakta din sektion. Där får du den hjälp och stöd du behöver.

2012

Fri, 11 Nov 2011 10:14:49 GMT

2011

Fri, 11 Nov 2011 10:14:33 GMT

Branschen idag

Thu, 08 Sep 2011 13:05:34 GMT

Inom Svenska kyrkan har förbundet drygt 6 600 medlemmar. De största grupperna inom området är kyrkogårdsarbetare, kyrkvaktmästare, barnskötare/barntimmeledare, församlingshemsvärdinna/husmor samt städpersonal.

Arbetsgivaren är organiserad i 1 400 församlingar, självständiga eller förenade i kyrkliga samfälligheter samt stift - totalt 850 ekonomiska enheter.

Pris för ambulanssjukvårdens omhändertagande av äldre

Wed, 07 Sep 2011 09:11:55 GMT

Motiveringen lyder: "Pristagarna har på ett aktivt och förtjänstfullt sätt introducerat och påbörjat vetenskaplig utvärdering av en geriatrisk vårdkedja, där den äldre patienten erhåller ett snabbare och säkrare omhändertagande genom samverkan mellan ambulanssjukvård och geriatrik." Sahlgrenska Universitetssjukhuset prisas för sitt arbete med projektet Åldersstigen. Åldersstigen initierades inom Geriatriken i Sahlgrenska Universitetssjukhuset och har drivits i samverkan mellan geriatriken, ambulanssjukvården och prehospital akutsjukvård inom SU. Detta arbete startade våren 2010. Stockholmsgeriatriken och AISAB prisas för sitt arbete med att utarbeta direkt patientstyrning till geriatriken. Detta arbete har drivits i projektform sedan januari 2009. Juryn har också valt att tilldela skärverktyget "S-Cutten" och dess VD Björn Åhlén (ES Equipment) ett hedersomnämnande. Likaså har ett hedersomnämnande tilldelats Anders Bäckman och Thomas Hermansson, båda ambulanssjuksköterskor hos Sirius Humanum i Stockholms läns landsting samt Per Nordberg, läkare vid Hjärtkliniken på Södersjukhuset. Detta för deras arbete med kylbehandling vid hjärtstopp. Om Det Svenska Prehospitala Priset Det Svenska Prehospitala Priset instiftades 2011 av Falck Ambulans, Vårdförbundet, Kommunal, Dagens Medicin och FLISA. Det delas ut för första gången. Den prehospitala sjukvården har haft en snabb utveckling i Sverige och är idag en mycket avancerad vårdresurs med höga kompetenskrav och högteknologisk utrustning som ständigt utvecklas. Vi vill med detta pris uppmärksamma den prehospitala sjukvården och dess allt viktigare roll i den svenska vårdkedjan. Syftet med priset är att premiera goda exempel som kan användas i vardagen och som framför allt ökar patientnyttan. Priset tillfaller organisation/företag/arbetsplats eller enskild person som åstadkommit en bra och användbar förändring inom den prehospitala sjukvården. I juryn sitter bland andra Kommunals ordförande Annelie Nordström.

2011

Wed, 07 Sep 2011 09:03:22 GMT

Yrkesutbildning och kompetensutveckling

Tue, 06 Sep 2011 10:43:36 GMT

Teknikens yrken har blivit mångsidigare än vad de varit förut. Nya tekniska kunskaper och datakunskaper efterfrågas i allt större utsträckning. Alltfler arbetsuppgifter kräver specialkunskaper. Exempelvis kan kontroll och övervakning med datorer av värmecentraler och luftbehandlingsanläggningar liksom avläsning av uppgifter i en reglercentral ingå i fastighetsskötares uppgifter.

Arbetsmiljö, arbetstider och löner

Tue, 06 Sep 2011 10:39:12 GMT

Problem med hot och säkerhet på återvinningscentraler. Tunga lyft och överbelastningsskador. Bullerskador. Farliga ämnen vid avfallshantering. Psykosociala påfrestningar och stress. Oklarheter kring jourtid och beredskapstid. Eftersläpande löneutveckling.

Fysisk arbetsmiljö Tunga och upprepade lyft i obekväma arbetsställningar är vanligt för alla yrken i branschen och leder till olika belastningsskador. Bullersanering behövs för flera av yrkena, det gäller inte minst renhållningsarbetare, anläggare och maskinister. Hörselskadorna ökar. Risker finns vid hantering av farligt avfall, vid förbrännning och vid arbete med eldfasta fibrer i brandisolering som maskinister, fastighetsskötare och anläggare kan komma i kontakt med. Arbetsgivarna tar inte sitt fulla ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet och det är viktigt att Kommunal agerar. Psykosociala arbetsmiljön Efter rationaliseringarna har den psykosociala arbetsmiljön försämrats. Privatiseringar och upphandlingar ökar. Stress och oro över en osäker arbetssituation försämrar hälsan och leder till sjukskrivningar. Beredskapen sliter också på kropp och hälsa, orsakar sömnstörningar och ryckighet i livsrytmen. Ensamarbete nattetid är även det en oroskälla. Prevents checklistor för arbetsmiljö Via länken till höger finns checklistor för systematiskt arbetsmiljöarbete för bl a "Insamling och transport av hushållsavfall" och för "Insamling och transport av källsorterat avfall".

Branschen idag

Tue, 06 Sep 2011 09:21:43 GMT

Branschen teknik omfattar en mängd olika yrken inom anläggning, underhåll och drift hos främst kommuner och landsting, men också hos en del privata kommunnära företag.

Mängden yrkestitlar inom denna bransch är stor, mycket beroende av det inte finns någon auktoriserad nomenklatura. Samma yrke kan ha många olika beteckningar. Uppskattningsvis finns ca 160 olika yrkestitlar. Verksamhetsområden Gemensamt för yrkena är att de finns inom de landstings- och kommunala områdena el vatten renhållning anläggningar (t ex idrottsanläggningar) fastigheter maskiner De största yrkesgrupperna Den största yrkesgruppen i sektorn utgörs av olika drifttekniker och maskinskötare inom el, värme, vatten, bygg- och avfallshanteringen. Därefter kommer grupperna vaktmästare och hantverkare. Dessa olika yrkesgrupper sköter och underhåller, registrerar och kontrollerar, reparerar och anlägger, testar och övervakar allt det som dagligen måste fungera i allas vår vardag. Krympande sektor som är i behov av nyrekryteringar Liksom för andra kommunala yrkesgrupper har även teknikens gurpper drabbats av nedskärningar. Besparingarna drabbade bland annat drift och underhåll. Nu räknar man dock med att arbetskraftsbehovet ökar igen. Medelåldern i branschen är hög och många kommer att gå i pension de närmaste åren. Övervägande manlig bransch Teknikområdet har hittills varit en övervägande manlig bransch. Kommunal menar att det är viktigt att öka jämställdheten i branschen och vill bana väg för kvinnorna inom de olika yrkena. En framtidsbransch för unga Kommunal vill verka för att fler unga ska intressera sig för teknikens yrken och att dessa profileras och görs attraktiva inför framtiden. Yrkena har hittills varit ganska anonyma, men det vill Kommunal nu ändra på. En miljömedveten och tekniskt intresserad generation kan hitta en spännande utvecklingsbransch här. Entreprenader Den privata delen av branschen ökar kraftigt. Kommunerna lägger ut allt fler verksamheter på entreprenad. Det innebär många upphandlingar och att personalen övergår till privata företag.

Branschen idag

Tue, 06 Sep 2011 09:15:54 GMT

Kommunal har ca 700 medlemmar inom branschen. De grupper kommunal organiserar är skorstensfejare (sotare), brandskyddskontrollanter, verkmästare/förmän och i enstaka fall ventilationstekniker.

Arbetsuppgifterna är i första hand det som i branschen kallas traditionell sotning i detta inbegrips rengöring av imkanaler till storkök. För dem med teknikerkompetens eller motsvarande finns möjlighet att arbeta med brandskyddskontroll. Det är också mycket vanligt att man idag har många arbetsuppgifter inom ventilationsområdet med t ex rensning av ventilationssystem. Utöver den lagstadgade brandskyddskontrollen förekommer mycket annat besiktningsarbete såsom sprängbesiktning, besiktning vid installation av eldstäder och vid fastighetsöverlåtelse. Dessutom har vi en del medlemmar som arbetar med arbetsledning, anbudsupphandling mm. Kommunals motpart på området är Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund (SSR). Sotningsverksamheten bedrivs till största del på entreprenad för kommunernas räkning. Det finns ett fåtal kommunalt drivna sotningsdistrikt

Branschen idag

Tue, 06 Sep 2011 09:08:16 GMT

Kommunal organiserar drygt 5 000 inom räddningstjänsten. Det finns ungefär 550 kvinnor som arbetar inom räddningstjäsnetn, antingen som heltidare eller RIBare. Kommunal fortsätter att satsa för att både rekrytera nya medlemmar och för att öka antalet kvinnliga brandmän.

Branschen idag

Tue, 06 Sep 2011 08:58:22 GMT

Den största gruppen inom kökssektorn utgörs av kommun- och landstingsanställda ekonomi- och skolmåltidsbiträden. Deras antal uppgår till nästan 32 000. Till området kök hör också kockar och kokerskor. Inom städsektorn organiserar Kommunal ca 19 000 kommun- och landstingsanställda personer. Kökspersonal Kockar/kokerskor, måltidspersonal, ekonomibiträden, husmödrar arbetar främst inom storkök. Arbetsplatsen kan vara skolrestaurangen, sjukhuset eller servicehemmet. Arbetsgivaren är oftast kommuner och landsting, men det finns också privatanställda. Statistiken är bristfällig, men en grov uppskattning är att det finns ca 2 000 medlemmar inom kökssektorn som är privatanställda. Branschen kännetecknas av en stor andel kvinnor. Yrket innebär att kunna arbeta snabbt och effektivt under tidspress. Det är också nödvändigt att ha kunskaper om näring, råvaror, tillredning, allergier och sjukdomar som är relaterade till föda. Du ska ockhså kunna sätta ihop matsedlar och sköta inköp. Lokalvårdare Inom städsektorn organiserar Kommunal kommun- och landstingsanställda lokalvårdare/städare och städledare, instruktionsstädare, städinstruktöter samt överstädare. Största gruppen är de ca 18 000 städarna som har en sysselsättningsgrad på 77 procent. Organisationsgraden i branschen är låg. Branschen kännetecknas av stor mångfald och yrket är delvis ett genomgångsyrke. Städsektorn - en problemfylld bransch Städsektorn är starkt konkurrensutsatt och har delvis dåligt rykte p g a ekobrottslighet och svart arbetskraft. Vissa menar att v illkoren i branschen numer styrs mer av pris än av kvalitet. Deltidsarbetet är mycket utbrett och det finns en utbredd könssegregation : män får högre lön än kvinnor, de jobbar heltid medan kvinnor är anställda på deltid. Kvinnor jobbar ofta över gratis. Stor ökning av alternativa driftsformer Branschens största arbetsgivare är fortfarande kommuner och landsting. Men sedan 1990-talet har stödverksamheter som kök och städ i allt större utsträckning lagts ut på entreprenad. Nu dominerar några få stora företag. På städsidan är ISS och Sodexho dominerande. När det gäller köksverksamhet är Eurest, Fazer Amica, ISS och Sodexho några av de största. Förutom dessa finns det ett antal småföretag. Avtal Kommunal har organisationsrätten för branschen kök och städ på entreprenad därför att branschen är skattefinansierad. De flesta medlemmarna i branschen har avtal med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och går på det stora HÖK-avtalet. En grupp inom städsektorn har Almega Serviceentreprenad-avtalet. Kommunal har avtal med strax över 350 Almega-företag. Sju av dessa företag finns etablerade i fler än en avdelning. Inom kökssektorn går somliga på SHR-avtalet med Sveriges Hotell- och Restaurangarbetsgivare. Därtill kommer somliga som går på andra avtalsområden. Hushållsnära tjänster Arbetar du med hushållsnära tjänster är det Kommunal som är ditt fackförbund. Hemfrid och Homemaid är de två största företagen som specialiserat sig på hushållsnära tjänster. De som arbetar för Hemfrid går på KFO-avtal, och de som arbetar för Homemaid går på Almega-avtal. Arbetsgivarorganisationer SKL (Sveriges kommuner och landsting) KFO (Kooperationens förhandlingsorganisation) SHR (Sveriges Hotell- & Restaurangarbetsgivare ) Almega Arbetsgivaralliansen

Yrkesutbildning och kompetensutveckling

Tue, 06 Sep 2011 08:48:35 GMT

Vården har blivit alltmer kompetenskrävande. Specialiseringen har ökat. En hög kompetens och yrkesskicklighet är därför A och O för Kommunals grupper inom vården, inte minst för att höja yrkenas status, få personalen att stanna kvar och locka fler unga till vården. Men utbildningarna måste också integreras med arbetslivet för att bästa resultat ska uppnås för såväl den enskilde arbetstagaren som för verksamheten i stort.

Branschen idag

Tue, 06 Sep 2011 08:46:16 GMT

Flera yrken i branschen Men fler yrken ingår: skötare i psykiatrisk vård, ambulanssjukvårdare och arbetsterapibiträden. Till branschen hör också fotvårdsspecialister och obduktionstekniker. Därtill kommer ett antal sjukgymnastikbiträden. Organisationsgraden är genomgående hög, som högst 95 procent. Välfärdsjobb = framtidsjobb Personal måste trivas och motiveras. Alldeles för många ger upp sina välfärdsarbeten för jobb i andra branscher. Därför efterlyser Kommunal ett ökat samarbete mellan kommuner, landsting, regioner och fackliga organisationer för att åstadkomma nödvändiga förbättringar i arbetet. Det handlar om lönerna, ledarskapet, arbetsmiljön. Det handlar om fasta tjänster i stället för timanställningar och vikariat, heltid i stället för deltid, och om ökat inflytande och möjlighet att få växa i sitt yrke. Helt enkelt om att göra välfärdsjobben till framtidsjobb.

Branschen idag

Tue, 06 Sep 2011 08:39:07 GMT

I Sverige finns det strax över 100 000 personer som arbetar som barnskötare, dagbarnvårdare, elevassistenter och fritidsledare inom förskola och skola. Av alla dessa är cirka 67 000 medlemmar i Kommunal. Manliga elevassistenter De flesta som arbetar i branschen är kvinnor. Den största gruppen är barnskötare med 54 600 kvinnor. Den minsta gruppen är fritidsledare med 3 600 kvinnor. Männen arbetar främst som elevassistenter. Framtid för fritidsledare Det finns efterfrågan på fritidsledare idag och den yrkesgruppen har en bredd eftersom de kan verka inom olika områden till exempel skolbarnomsorg, fritidsgårdar, handikappomsorg och behandlings- och kriminalvård. Det utbildas också många fritidsledare som gör att konkurrensen om jobben dock kan vara stor. Efterfrågan på skolbarnomsorg för barn mellan tio och tolv år ökar särskilt i storstadsområdena. Det kan innebära större efterfrågan på fritidsledare de närmaste åren. Kommunals avtal Många anställda inom förskola-skola arbetar inom den kommunala sektorn, men den privata sektorn växer allt mer med olika företagsformer: kooperativa, föräldrar eller personal, ideella, religiösa eller av annat slag. Det finns de arbetsgivare som valt att inte teckna ett eget företagsavtal eller gå med i en arbetsgivarorganisation, men vill ha avtal och då tecknat ett avtal direkt med Kommunal. De stora arbetsgivarorganisationer som Kommunal tecknat avtal med är Sveriges kommuner och landsting - SKL, Arbetsgivarföreningen KFO, Kommunala företagens samorganisation - KFS, Arbetsgivaralliansen Almega och Tjänsteföretagen - Friskoleavtalet.

Yrkesutbildning och kompetensutveckling

Tue, 06 Sep 2011 08:31:00 GMT