Krav och förslag till åtgärder avseende arbetsmiljön för brandmän

Kommunal genomför också en bredare utredning. Syftet med utredningen är att precisera problemets omfattning, undersöka hur räddningstjänstens personal upplever situationen och vilka åtgärder de önskar. Vi kommer dessutom att föreslå ytterligare åtgärder.

Redan nu, eftersom läget är akut, föreslår vi följande:

Omedelbara åtgärder:

• Vi bjuder omedelbart in arbetsgivarna, på lokal såväl som central nivå, till en dialog om en säker arbetsmiljö i räddningstjänsten
• Landets räddningstjänster måste tillföras mer resurser. Redan idag har besparingskraven slagit hårt på många platser. Det har bland annat fått till följd att många utryckningar sker med mindre personalstyrka än tidigare. Detta leder till större otrygghet för räddningstjänstens personal.
• Ett nätverk har bildats där landets räddningstjänster kan utbyta erfarenheter med varandra.
• Det är viktigt att det görs en riskbedömning inför alla insatser. Blåljus och sirener bör till exempel inte användas vid mindre utryckningar där det inte finns någon risk för att branden ska sprida sig och då ingen fara för liv och hälsa föreligger.
• Kommunal ska genast föra en dialog med länsstyrelserna i syfte att undersöka möjligheterna att införa kameraövervakning från bilarna. Det måste markeras att samhället inte accepterar hot och våld mot räddningstjänstpersonal.
• Det finns fysiska skyddsåtgärder som har prövats lokalt med stor framgång. Dessa bör användas av alla räddningstjänster. Kommunal kommer, omedelbart, att kontakta arbetsgivarsidan för att få till stånd ett skyndsamt genomförande.
• Räddningstjänsten bör samöva med andra myndigheter, (polis, skola socialförvaltning m.m.) för att stå bättre rustade vid händelser med inslag av hot och våld.
• Vi vill omedelbart inleda en tätare samverkan med Arbetsmiljöverket, hur kan vi använda arbetsmiljölagen för att skydda räddningstjänstpersonal mot hot och våld.
• MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) bör, så fort som möjligt, införa utbildning i hur man uppträder i en hotfull situation vid räddningsskolorna i Revinge och Sandö. Det gäller utbildning i räddningsinsats, SMO-utbildningen, (skydd mot olyckor) samt utbildning till räddningsledare A och B.

Åtgärder på längre sikt:

• En effektivare tillbudsrapportering och uppföljning av händelser med hot och våld.
• MSB måste initiera likvärdiga handlingsplaner och policyn över hela landet.
• Räddningstjänsten bör synas ute i skolorna. Det kan handla om att räddningstjänsten besöker skolor, men även brandutbildning för femteklassare och möjlighet till PRAO för åttondeklassare,
• Möjlighet för elever vid gymnasieskolans individuella program att genomföra praktik vid räddningstjänsten
• Vi måste få in såväl fler kvinnor som fler invandrare i räddningstjänsten. Det går redan åt rätt håll. I en av klasserna på 30 personer som nu går utbildningen är till exempel 7 kvinnor (varav två invandrare) och 9 män med utomnordisk bakgrund. Behovet av ytterligare mångfald är dock stort. Berörda myndigheter bör därför snarast få i uppgift att ta fram en handlingsplan för detta. Det är viktigt att få in personal med kännedom om andra kulturer och kunskap i andra språk. Det har ofta en lugnande inverkan på en hotfull situation. Konceptet har med framgång prövats i Nederländerna och Storbritannien.