Kommunal - Bli medlem

Vad kostar medlemsskap?

Tue, 03 Jan 2012 09:53:04 GMT

För dig som tjänar 21 000 kronor i månaden kostar det cirka 455 kronor i månaden att vara medlem i Kommunal. Då ingår både a-kassa och medlemsförsäkringar. Du som är under 26 år får tre månaders avgiftsfritt medlemskap vid inträde i Kommunal.

Avgiften är beräknad för 2012. Det blir en mindre avgift om du tjänar mindre, och en större avgift om du tjänar mer. Du kan räkna ut din exakta avgift via länken till höger! Vad består medlemsavgiften av? Medlemsavgiften består av två delar, en grundavgift och en procentavgift. Grundavgiften går till att betala a-kassan och medlemsförsäkringarna. Procentavgiften, som varierar något mellan avdelningarna, täcker kostnaderna för den fackliga verksamheten i övrigt. Vad går medlemsavgiften till? Allas medlemsavgifter bidrar till den fackliga verksamheten. Allt från fackliga förhandlingar till fackliga studier, skapa inflytande på din arbetsplats och påverka och förbättra din arbetsmiljö. Kostnaden för en försäkring för ditt hem och din fritid ingår i medlemsavgiften. Alla medlemmar har en extra inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Tillsammans är vi starka, och du stödjer solidariskt fackligt arbete över hela världen genom din medlemsavgift. Olika avgifter i de olika avdelningarna Eftersom alla avdelningar i Kommunal har olika avgifter måste du när du beräknar din blivande avgift välja den avdelning du tror att du blir medlem i - det vill säga i den avdelning där din arbetsplats ligger.

Därför ska du bli medlem

Thu, 06 Oct 2011 11:27:40 GMT

Som medlem i Kommunal får du inflytande på jobbet, trygghet, personlig utveckling och medlemsförmåner.

Bra kollektivavtal Kollektivavtalet påverkar din lön, dina arbetstider, din arbetsmiljö, dina avtalsförsäkringar och din pension. Ju fler medlemmar Kommunal har, desto bättre avtal. Du kan vara med och påverka innehållet. Hjälp att förhandla Kommunal kan företräda dig i olika situationer, till exempel hjälp med anställnings- och lönevillkor. Rättskydd Kommunal erbjuder juridisk hjälp om du hamnat i en konflikt som inte går att lösa på arbetsplatsen, till exempel om du blivit felaktigt uppsagd eller råkat ut för en arbetsskada. Bra medlemsförsäkringar Du och din familj kan känna er trygga med Kommunals försäkringspaket. Personlig utveckling Du kan anmäla dig till en rad gratis utbildningar och kurser som medlem i Kommunal. Du kan bland annat lära dig mer om dina fackliga rättigheter. Ett flertal av Kommunals avdelningar har dessutom olika erbjudanden för dig som vill gå studiecirklar eller kurser i ABFs regi. Medlemsförmåner Som medlem får du bland annat rabatt på hushållsel och semesterbyar både i Sverige och Italien. Du kan utöka ditt försäkringspaket hos Folksam till ett förmånligt medlemspris och få lägre ränta genom medlemslån hos banken. Du får dessutom tillgång till Kommunals mötesplats på Internet där du kan nätverka med andra medlemmar. Gå med i Kommunals a-kassa också! Vår inkomstförsäkring kan då ge dig mer ersättning vid arbetslöshet.

Bli medlem i Kommunal

Johan Nilsson — Tue, 20 Sep 2011 07:52:13 GMT

Vem kan bli medlem?

Wed, 24 Aug 2011 11:49:31 GMT

Du kan bli medlem i Kommunal direkt här på webben! Men du kan också skicka med vanlig post eller prata med ditt arbetsplatsombud. Välj det sätt som passar dig bäst.

Vem kan bli medlem? Du som är anställd i kommun, landsting, kyrka, kooperativ, privat eller kommunalt bolag eller jobbar inom naturbruksområdet kan bli medlem i Kommunal. Du kan bli medlem i Kommunal oavsett om du är fast anställd, visstidsanställd, timanställd eller projektanställd. Du som går Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet och Naturbruksprogrammet på gymnasiet kan bli studerandemedlem i Kommunal. Det är gratis så länge du pluggar på gymnasiet! Så här blir du medlem - välj det sätt som passar dig Fyll i webbformuläret för medlemsansökan (i menyn). Skicka ett SMS till 72 456 med texten "Kommunal" så ringer vi dig och fixar det praktiska. Via pappersblankett - du kan ladda ned den här till höger. Fyll i och skicka den till din sektion. Prata med arbetsplatsombudet på din arbetsplats, eller kontakta din sektion så hjälper vi dig!

Gymnasievalet

Wed, 02 Feb 2011 09:07:42 GMT

Personlig utveckling

Thu, 02 Sep 2010 08:44:41 GMT

Som medlem i Kommunal får du möjligheter till personlig utveckling.

Du kan anmäla dig till en rad gratis utbildningar och kurser som medlem i Kommunal. Du kan bland annat lära dig mer om dina fackliga rättigheter. Ett flertal av Kommunals lokalavdelningar har dessutom olika erbjudanden för dig som vill gå studiecirklar eller kurser i ABFs regi.

Trygghet

Wed, 25 Aug 2010 11:57:34 GMT

Vi ger dig trygghet. Kollektivavtal som säkrar dina villkor, förhandlingshjälp, rättsskydd och bra medlemsförsäkringar.

Bra kollektivavtal - Kollektivavtalet påverkar din lön, dina arbetstider, din arbetsmiljö, dina avtalsförsäkringar och din pension. Ju fler medlemmar Kommunal har, desto bättre avtal. Du kan vara med och påverka innehållet. Hjälp att förhandla - Kommunal kan företräda dig i olika situationer, till exempel hjälp med anställnings- och lönevillkor. Rättsskydd - Kommunal erbjuder juridisk hjälp om du hamnat i en konflikt som inte går att lösa på arbetsplatsen, till exempel om du blivit felaktigt uppsagd eller råkat ut för en arbetsskada. Bra medlemsförsäkringar - Du och din familj kan känna er trygga med Kommunals försäkringspaket. Gå med i Kommunals a-kassa också! Inkomstförsäkringen kan då ge dig mer ersättning vid arbetslöshet.

Medlemsförmåner

Wed, 25 Aug 2010 11:56:30 GMT

Som medlem i Kommunal får du en rad medlemsförmåner. Dssa finns kopplade i ditt medlemskort "Kommunalkortet". Du finner samtliga medlemsförmåner under fliken "Medlemsförmåner".

Som medlem får du bland annat rabatt på hushållsel och semesterbyar i både Sverige och Italien. Du kan utöka ditt försäkringspaket hos Folksam till ett förmånligt medlemspris och få lägre ränta genom medlemslån hos banken. Via ditt medlemskort Kommunalkortet får du tillgång till en lång rad olika medlemsförmåner och erbjudanden. För att hitta alla förmåner gå till fliken "Medlemsförmåner". Du får dessutom tillgång till Kommunals mötesplats på internet där du kan nätverka med andra medlemmar.

Försäkringar som lönar sig

Wed, 25 Mar 2009 10:06:57 GMT

Du kan tjäna tusentals kronor på att vara med i facket. Genom ditt medlemskap får du betydligt billigare försäkringar. Med andra ord förlorar du inte pengar på att vara med i facket – tvärtom; Det lönar sig.

Du kan alltså spara pengar på att vara med i facket. Det försäkringsskydd som många medlemmar i Kommunal har skulle kosta mer än 5 130 kronor extra per år om de själva skulle teckna försäkringarna. Dessa försäkringar ingår i medlemskapet Exakt hur mycket dyrare det blir beror bland annat på var i landet medlemmen bor och därmed hur mycket hemförsäkringen kostar. Många försäkringar är också dyrare för yngre personer. Hemförsäkringen Samma villkor gäller i Kommunals hemförsäkring som i de individuella försäkringarna – med den viktiga skillnaden att om du själv tecknar en hemförsäkring måste du uppskatta hur mycket hemmet är värt. Priset på en individuell hemförsäkring beror dels på försäkringsbeloppet, dels på var du bor och dels på ålder (lägre pris ju äldre du blir). Kommunals hemförsäkring kostar 558 kronor per år (vilket ingår i medlemsavgiften). Tack vare att den ingår i medlemsavgiften kan du spara runt 500 kronor per år på att slippa teckna en egen hemförsäkring. Se räkneexemplet nedan. En individuell hemförsäkring kan kosta så här mycket: Försäkringsbelopp 300 000 kronor. Ålder cirka 30 år. Bosatt i Stockholm (i dyraste området): 2 131 kronor. Bosatt i Linköping: 1 078 kronor Försäkringsbelopp 450 000 kronor Bosatt i Göteborg, ålder 42 år: 1 658 kronor Bosatt i Sundsvall, ålder 59 år: 934 kronor Bor du i villa eller bostadsrätt? Den som bor i villa eller bostadsrätt ska ha en kompletterande försäkring. Det gäller oavsett om du omfattas av Kommunals hemförsäkring eller om du har en individuell försäkring. Allriskförsäkring Om det finns två Kommunal-medlemmar i hushållet ingår automatiskt en allriskförsäkring. Medlemsolycksfall-Fritid Fritidsförsäkringen som ingår i medlemskapet ger ersättning om du som medlem skadar dig på fritiden. Den kan ge ersättning för läkarvård, sjukhusvistelse, skadade kläder, invaliditet m m. Om du drabbas av psykisk ohälsa på grund av olycksfall, överfall, våldtäkt m m kan du få högst tio behandlingar hos psykolog eller psykoterapeut. Kommunals försäkring kostar 395 kronor (vilket ingår i medlemsavgiften). En individuell olycksfallsförsäkring med andra villkor kostar 1 150 kronor. Den individuella försäkringen kräver hälsoförklaring och har begränsningar vid utövande av riskfyllda sporter. Kompletterande tjänstegruppliv När du arbetar på en arbetsplats där Kommunal har kollektivavtal gäller automatiskt en livförsäkring, TGL, för dig – det har facket och arbetsgivaren kommit överens om. Om inget kollektivavtal finns på din arbetsplats gäller istället Kompletterings-TGL. Vid dödsfall betalar dessa försäkringar en ersättning till de efterlevande. Kommunals försäkring kostar 14,40 kronor per år (vilket ingår i medlemsavgiften). Om du tecknar individuell tjänstegruppliv måste du lämna en hälsoförklaring. Premien baseras på din ålder. TGL blir dyrare för äldre personer på grund av att risken att du avlider ökar. Med andra ord sparar du en tusenlapp på att vara med i Kommunal jämfört med om du hade tecknat en egen livförsäkring. Se räkneexemplet nedan. Försäkringsbelopp 350 000 kronor, ålder 43 år samt två barn: kostnad 1 404 kronor Försäkringsbelopp 350 000 kronor, ålder 53 år samt två barn: kostnad 1 740 kronor Barngruppliv Om ditt barn eller annat barn som bor hemma hos dig dör, betalas en begravningshjälp på ett halvt basbelopp (21 400 kronor). Detta betalas även vid missfall som inträffar efter vecka 22. Kommunals försäkring kostar 9,60 kronor per år (vilket ingår i medlemsavgiften). Det finns ingen motsvarande individuell försäkringslösning, det finns gravidförsäkring eller barnförsäkring men det måste anmälas för varje barn. Inkomstförsäkring Denna försäkring kan fylla ut ersättningen från a-kassan om du är arbetslös. Den som tjänar mindre än 18 700 kronor per månad får 80 procent i ersättning från a-kassan. Om du har högre inkomst kan inkomstförsäkringen fylla ut ersättningen så att du får 80 procent. Kommunals försäkring kostar 5 kronor per år (vilket ingår i medlemsavgiften). Vad en individuell försäkring kostar just dig är beroende av vilken typ av produkt du är intresserad av, hur gammal du är, var du bor och vilken utbildning du har. ** Individuell inkomstförsäkring för en kvinna, ålder 36 år (undersköterska med en genomsnittslön på 21 500 kronor): kostnad 1 140 kronor per år. Det skulle med andra ord kosta dig betydligt mer att teckna en egen inkomstförsäkring än att vara medlem i Kommunal! Dessa försäkringar kan du få för ett förmånligt pris: Som medlem i Kommunal kan du också lägga till andra förmånliga försäkringar. Sjuk- och efterlevandeförsäkring (tilläggsförsäkring) En stor del av Kommunals medlemmar har den frivilliga sjuk- och efterlevandeförsäkringen (GF 17 001). Den ger ersättning både vid långvarig sjukskrivning, vissa diagnoser och vid dödsfall. Premien för Kommunals sjuk- och efterlevandeförsäkring baseras på medlemmens ålder; från 600 kronor till maximalt 1 500 kronor per år. Livförsäkringen som Kommunal har idag (Sjuk- och efterlevandeförsäkring) går inte att jämföra för det finns ingen jämförbar produkt. Du behöver då individuellt teckna två försäkringslösningar, en livförsäkring samt en sjukförsäkring var för sig. Sjukförsäkring är oerhört svårt att få, det krävs hälsoförklaring. Även andra krav kan finnas för att få teckna sjukförsäkring. Vissa bolag kräver att du har ett sparande i företaget. Medlemsbarn (Kommunals tilläggsförsäkring för barn) Denna försäkring kan du teckna för barn som inte fyllt 16 år och barnet kan ha kvar försäkringen till 25 års ålder. Försäkringen gäller vid sjukdomar och olycksfall och kan ersätta skador i samband med idrottsutövning. Försäkringen kan betala ersättning bland annat vid sjukhusvistelse, rehabilitering, invaliditet och dödsfall. Kostnad 960 kronor per år. När du tecknar en individuell sjuk- och olycksfallsförsäkring måste du fylla i en hälsoblankett – en blankett där du får svara på frågor om barnets hälsa. Om du bara vill teckna olycksfallsdelen behövs ingen hälsoblankett. Årspremien beror på hur höga ersättningsbelopp du önskar.

Vill man förändra måste man engagera sig

Sara Nykäsenoja — Tue, 24 Feb 2009 10:28:46 GMT

- Det känns jättebra att veta att hjälpen finns när man behöver den, säger Liselott Ryderwall elevassistent för barn med funktionshinder i Mariestad. Att man har facket i ryggen när det väl gäller.

Det var när Mariestads kommun beslutade att säga upp Liselott Ryderwall tillsammans med 17 andra på grund av arbetsbrist och inte följde lagen om anställningsskydd som Kommunal sa stopp. Efter det att uppsägningstiden gått ut fick Ryderwall hoppa runt på olika vikariat med lägre anställningsgrad än den hon tidigare haft. De centrala förhandlingarna ledde till att Liselott Ryderwall erbjöds en tillsvidareanställning på 75 procent samt blev ekonomiskt kompenserad för den förlorade inkomsten som blev en följd av att hon tvingats ned i tid. - Många säger att facket spelat ut sin roll, men det är ju vi medlemmar som är facket och i så fall är det ju vi som spelat ut vår roll, säger Ryderwall. När man har det bra kanske man inte känner att man behöver kämpa, men vill man sedan förändra något måste man ju engagera sig. Fackligt engagerad HTF, Sif, IF Metall och Kommunal. Liselott Ryderwall har alltid varit med i facket och varit fackligt engagerad både i Metall och Kommunal. - Facket ska man vara med i, så är det bara, säger hon. Men det har jag ju blivit itutad ända sedan jag började jobba. Idag är Liselott Ryderwall arbetsplatsombud på skolan där hon arbetar och hon tycker att det känns tryggt att veta vart man ska hitta information, veta vem man ska kontakta om något händer eller om man har frågor. Genom flera utbildningar och träffar har hon fått ett brett kontaktnät och kunskaper som hon ser till att dela med sig av till sina kollegor. Nya neddragningar Tyvärr så väntas nya neddragningar i kommunen och Liselott Ryderwall riskerar att bli förflyttad eller uppsagd för tredje gången. - Det är osäkerheten som är det jobbigaste, att inte veta, säger hon. Trots att man är tillsvidareanställd så är man aldrig trygg eftersom det är allt från dåligt elevunderlag till kommunens dåliga ekonomi som gör att man kan tvingas gå. En mage som inte klarar stress eller förändringar gör inte det hela lättare. Men vare sig det blir nytt jobb någon annanstans, a-kassa eller socialen i höst så orkar inte Liselott Ryderwall tänka på det nu utan tar dagen som den kommer. Men det är klart att hon gärna stannar kvar. - Jag trivs så himla bra på mitt jobb och blir det så att jag tvingas söka mig utanför Mariestad så måste jag ha en heltid annars förlorar jag på det ekonomiskt och heltider är svårt att få. Jag får helt enkelt hålla tummen och hoppas på att jag får stanna.

Medlemsansökan

Thu, 19 Feb 2009 15:18:25 GMT

Sjukskriven med noll framtidstro?

Tue, 04 Mar 2008 09:11:00 GMT

En av Kommunals medlemmar hade arbetat i långt över tio år som vårdbiträde inom omsorgen i Vadstena kommun. Hon blev utbränd och hade värk, var sjukskriven sedan länge. Ville ändå tillbaka till arbetslivet. En bra lösning på situationen kom först när Kommunal ryckte in. När arbetsgivaren varken kan eller vill erbjuda ett jobb som passar, då kan ett medlemskap i facket öppna nya dörrar till arbetslivet. Det var vad som hände en av Kommunals medlemmar i Vadstena. Hon ringde till facket och bad om hjälp.

- Kan ni följa med mig till ett möte med arbetsförmedlingen och försäkringskassan, undrade hon. Vi kan kalla henne Carina. Carina berättade att de två myndigheterna ansåg att hon skulle klara av att arbeta halvtid. För resten av tiden skulle hon få sjuk- och aktivitetsersättning, det som förr hette förtidspension. Dilemmat var att arbetsgivaren, Vadstena kommun, inte hade ett passande jobb att erbjuda nu när Carina inte kunde återgå till sina gamla och tunga arbetsuppgifter inom omsorgen. - Kommunen hade dessutom inte gjort en fullständig omplaceringsprövning visade det sig när vi tog tag i det här, säger Ann-Sofi Andersson, vice ordförande i Kommunals sektion 13 i Vadstena. Ville testa nytt yrke Ann-Sofi är förtroendevald. Det innebär att medlemmarna har givit henne förtroendet att företräda dem till exempel i situationer som den här. Hedrande är det, säger hon själv. Så Ann-Sofi tog tag i Carinas problem. Arbetsgivaren hade alltså bara undersökt om det fanns lämpliga arbetsuppgifter på Carinas egen arbetsplats. Och inte hittat några sådana där. - När kommunen sedan gjorde den fullständigs omplaceringsprövning de är skyldiga till, hittade de ändå inga lämpliga arbetsuppgifter. De kom fram till att det inte fanns något annat, helt enkelt. Medlemmen blev besviken, för hon ville ju verkligen testa nya arbetsuppgifter. Hon hade dessutom redan arbetsprövat inom ett helt annat yrke och det hade gått bra, enligt Ann-Sofi. Men det yrket fanns inte inom kommunen som arbetsgivare. Låste upp ett låst läge Det var en knepig situation. Hon bedömdes kunna jobba, hade en arbetsgivare, men inga lämpliga arbetsuppgifter Arbetsförmedlingen kunde i det läget inte hjälpa henne till en nystart. - Inlåst var ordet. Därför ville hon bli uppsagd istället, berättar Ann-Sofi. - Då förhandlade vi i Kommunal fram en bra lösning för henne, och som även arbetsgivaren godtog. Hon blev nöjd, bland annat eftersom hon fick ett ordentligt avgångsvederlag och inte behövde gå till arbetsplatsen under uppsägningstiden. Avgångsvederlaget täckte mer än väl karenstiden innan hon skulle kunna få a-kassa, om det skulle behövas. Tufft att stå ensam Hur tror du att det hade gått för en anställd som är i samma situation, men som inte är med i facket? - Personen hade inte haft stöd från sitt fack i att begära det här av arbetsgivaren. Är man sjukskriven länge glider man lätt ifrån arbetslivet. Man kan känna sig värdelös. Även fast vi har en bra arbetsgivare här i Vadstena, en arbetsgivare som månar om sina anställda, så hade kanske aldrig en fullständig omplaceringsprövning blivit gjord. Personen hade nog inte fått ett avgångsvederlag heller. För det är tufft att ensam förhandla med arbetsgivaren när man är sjuk eller har varit borta från arbetslivet en längre tid.

Kommunen ville sparka fyra

Tue, 04 Mar 2008 09:09:23 GMT

Barnomsorgen i Norrköping skrek efter personal. In klev tre barnskötare som kom att bli riktiga trotjänare – tills arbetsgivaren efter hela 15 år plötsligt ville säga upp dem på grund av bristande kunskaper i svenska språket. Samtidigt drabbades ett vårdbiträde av samma hot. Men Eva Sandler, förtroendevald i Kommunal, räddade kvar deras jobb.

Tiderna hade förändrats. Nedskärningar blivit verklighet i Norrköpings kommun. Färre anställda på arbetsplatserna, som i förskolan och inom hemtjänsten. Den kommunala arbetsgivaren började se sig omkring efter besparingsmöjligheter. - Jag blev uppringd av arbetsgivaren som sa att vi hade en ”problematik”. Det gällde fyra medlemmar som inte hade det flöde i språket som arbetsgivaren menade krävs nuförtiden för att klara jobbet, berättar Eva Sandler, ordförande i sektion 7 i Norrköping. Svårt att läsa och skriva Mer än 15 års anställning i bagaget, och så aviserar arbetsgivaren att de inte duger längre, utan att försöka hitta lösningar. - Det är dålig personalpolitik, säger Eva Sandler. Norrköpings kommuns lösning på problematiken var alltså att vilja säga upp de här fyra anställda, som – tur för dem – var medlemmar i Kommunal. - De klarade inte att läsa sagor. De klarade inte att skriftligt dokumentera olika delar av sitt arbete. Medlemmen inom äldreomsorgen klarade inte att dokumentera och sköta medicinhanteringen. Telefonsamtal kunde också vålla svårigheter för dem alla. Det stämde att medlemmarna hade svårigheter med svenska språket, enligt Eva. - Men det är inte så enkelt. Kommunen som arbetsgivare har också ett ansvar. De tre barnskötarna hade till exempel gått en barnskötarutbildning genom arbetsgivaren. De har fått intyg på att de klarat den utbildningen. Utan förvarning Kommunen hade köpt uppdragsutbildning åt sina anställda men inte själva följt upp hur medarbetarna klarat utbildningen, berättar Eva. Vårdbiträdet hade också genomgått arbetsgivarens egen utbildning för vårdbiträden. - Dessutom hade ingen hos arbetsgivaren signalerat att medlemmarna brast i kompetens, förrän man ville säga upp dem. Trots fasta anställningar, trots att någon av dem till och med arbetat längre än 15 år. Och arbetsgivaren hade inte heller några idéer om alternativa lösningar. Eva började därför kartlägga hur medlemmarnas studier i svenska sett ut i praktiken. Hon undersökte hur Sfi, Svenska för invandrare sett ut när medlemmarna gick. Och hur den såg ut i dagsläget. - Jag försökte få arbetsgivaren att ge dem svenskundervisning, de var ju nästintill analfabeter. Sfi-undervisningen var under all kritik, visade det sig. En av dem hade faktiskt klarat det nationella provet i svenska för invandrare. Att inte kunna skriva behöver inte vara ett hinder i arbetslivet, menar Eva. - Det finns ju dyslektiker, till exempel, och för dem finns det verktyg att ta till. Som att spela in dokumentationen istället för att skriva ned den. Räddade jobben och fixade utbildning Eva var framgångsrik i sin kamp för att få arbetsgivaren att byta perspektiv och se sin egen del. Hela gänget fick löfte om att behålla sina anställningar. - Medlemmarna fick även en ettårig utbildning i svenska, de lärde sig att skriva och använda datorer. Läxorna bestod av att läsa tidningar, se på svensk teve och ringa telefonsamtal. Allt på arbetsgivarens bekostnad och på arbetstid. De fick även friskvård. Deras arbetskamrater fick handledning i hur de skulle bemöta medlemmarna, så att utbildningen inte skulle vara förgäves. Allt för att inte ta över medlemmarnas arbetsuppgifter, bara för att det kanske går fortare då. Tyst grupp som fick röst genom facket Nu har det gått en tid sedan Eva räddade kvar jobbet till de fyra medlemmarna. Man hittade lösningar för alla, men det har varit tufft och mer än en gång har Eva fått ta strid för trotjänarna. - Medlemmarna, de hör fortfarande av sig med frågor om stort och smått. Det känns bra, särskilt som de tillhör en lite äldre grupp som är tyst i samhället. Som drar sig för att fråga efter hjälp, och som inte ställer krav.

Vem protesterade när LAS ”glömdes bort”?

Tue, 04 Mar 2008 09:08:06 GMT

- Jag har vikarierat hos samma arbetsgivare i nästan tre år nu. Det är bara 14 dagar kvar tills jag har rätt till en tillsvidareanställning. Och nu, när det finns ett vikariat på tre veckor, så erbjuder de inte mig det. Får de göra så? - Nej, det får de inte, jag ringer upp dem, svarade Veronica Schelin, en av Kommunals förtroendevalda i Norrköping. Frågan kom från en av Kommunals alla medlemmar som försörjer sig som vikarie, år ut och år in. Men nu dröjde det inte länge förrän medlemmen fick fast jobb. Tack vare facket.

Det var sommar. Den tid då vikarier täcker upp när de tillsvidareanställda tar semester. För en medlem i Kommunal, vi kan kalla henne Karin, var det bara 14 dagar kvar tills hennes vikarierande för samma arbetsgivare skulle övergå till tillsvidareanställning. Rätt till fast jobb helt enkelt, enligt Lagen om anställningstrygghet (LAS). Men det försökte arbetsgivaren, en kommun, strunta i. På den aktuella arbetsplatsen ville chefen inte kännas vid att man gjort fel, så Veronica Schelin i Kommunal fick lyfta frågan till högre ort. Till kommunens personalsekreterare. - Det formella är viktigt i den här typen av situationer, så därför skrev jag en så kallad förhandlingsframställan till arbetsgivaren. Man ber om ett möte som facket har rätt att begära, och som arbetsgivaren inte kan neka till. Fick fast jobb Vid mötet erkände arbetsgivaren att de hade gjort fel som inte erbjudit medlemmen det lediga vikariatet, som vid det laget redan var tillsatt. Kommunen ordnade därför raskt fram ett annat vikariat. - Efter de tre veckorna hade medlemmen rätt till en tillsvidareanställning, och det fick hon också, säger Veronica nöjt. Svårare att ensam kräva sin rätt Hur tror du att det hade gått om den här vikarien inte varit med i Kommunal? - Jag tror att en arbetsgivare lättare kan krångla sig ur en sån här situation om en vikarie inte är med i facket. Lagen gäller ju alla, men att känna till det, och dessutom kräva sin rätt är inte det enklaste. Nu behövde den här medlemmen bara ringa ett samtal till oss, och när vi, Kommunals förtroendevalda sedan ringer arbetsgivaren, då måste de ta oss på allvar. Den här medlemmen hade en uppfattning om sina rättigheter. Men det är många medlemmar som saknar de kunskaperna, menar Veronica. - Drömmen vore om alla medlemmar gick en medlemsutbildning, så att de känner till sina rättigheter.

Ingen lön på ett halvår?

Tue, 04 Mar 2008 09:06:27 GMT

Medlem fick ut lön först när Leif grep in.

Det är inte bara medlemmar som ber facket om hjälp. Även myndigheter som Arbetsförmedlingen har vänt sig till Kommunal när samhällets skyddsnät brister. Så började till exempel kampen för att en arbetslös medlem skulle få ut sin lön när arbetsgivaren gått i konkurs. I Östergötland bor en av flera tusen medlemmar i Kommunal som har olika former av funktionshinder. Vissa funktionshinder gör att det kan vara svårt att få arbete på den öppna arbetsmarknaden. Man har ett så kallat arbetshandikapp. En arbetsgivare som anställer en person med arbetshandikapp kan ha rätt till lönebidrag, som är ett bidrag från samhället till arbetsgivarens lönekostnad. Så var fallet för den här medlemmen. - Men lönen inte betalades ut, berättar Leif Ahlström, en av Kommunals förtroendevalda i Norrköping. Jobbade vidare – utan lön Den här arbetsgivaren drev konferensverksamhet på vackra Mem slott i Östergötland. Företaget hade kollektivavtal med Kommunal. Men det bar sig inget vidare, och snart var konkursen ett faktum. För Kommunals medlem, vi kan kalla honom Peter, betydde det att lönen slutade komma. Och så höll det på i ett halvår. Peter tog troget sin moped och körde flera mil till arbetsplatsen, som nu drevs av en konkursförvaltare. Med tiden träffade Peter en arbetsförmedlare. Han skulle få hjälp till annat arbete. Det var då det kom fram att han arbetat utan lön i ett halvår. Semesterersättningen hade han inte heller fått, visade det sig. Då skulle man kunna tro att samhällets representanter tar tag i frågan. Men arbetsförmedlingen ringde till Kommunal. - När arbetsgivaren går i konkurs måste den anställde själv skriva ett brev till konkursförvaltaren och kräva att få ut sin innestående lön. Arbetsförmedlingen gjorde inget, utan ville att Kommunal skulle ta tag i det. Eftersom vår medlem inte klarade av det på egen hand bad arbetsförmedlaren mig att hjälpa honom med det, berättar Leif Ahlström på Kommunal. Kravbrev gav resultat Sen började detektivarbetet, en ganska vanlig syssla för en fackligt förtroendevald. - Medlemmen hade inte kvar tidrapporter eller lönerapporter, så jag ringde konkursförvaltaren för att få fram allt. Sen skrev medlemmen och jag ett brev där han krävde att få ut både innestående lön och den semesterlön han borde ha fått. Det dröjde en tid, sen ringde arbetsförmedlaren igen. - Killen hade fått ut sina pengar! Och vad glad han blev, särskilt som han kört slut på sin moppe som ju var hans liv. Dessutom har han numera ett annat jobb. Hur tror du att det hade gått om han inte varit med i Kommunal? - Han hade nog inte ställt några anspråk till konkursförvaltaren, för det hade han inte klarat utan hjälp. Och han hade inte heller någon annan som kunde hjälpa honom med det. Håller kontakt och stöttar Leif Ahlström driver ofta försäkringsärenden av olika slag åt medlemmar i Kommunal. - Medlemmarna har inte riktigt koll på vilka försäkringar som finns, och att man själv måste ansöka om att få ut pengar från försäkringarna. Det kan vara grupplivförsäkringar och olika avtalsförsäkringar. För den som är sjukskriven längre än 90 dagar har ofta rätt till ersättning via de försäkringar som följer med kollektivavtalet. När vi i Kommunal får reda på att en medlem är långtidssjukskriven, då brukar vi ta kontakt. Vi frågar om han eller hon har sökt och fått ut ersättning. Har de inte det brukar vi hjälpa till. Det uppskattas, och då känns det tacksamt att jobba fackligt!

Farlig arbetsplats?

Tue, 04 Mar 2008 09:04:58 GMT

Brukar du åka buss i Stockholm? Då har du haft att göra med Bengt Bryungs, ordförande i Trafiksektionen i Kommunal Stockholms län. Han är nämligen en av dem som såg till att det inte längre går att köpa resa för pengar i bussen. - Alldeles för många av bussförarna, våra medlemmar, hade blivit utsatta för hot och våld i jobbet. Det fick helt enkelt vara nog, säger Bengt Bryungs.

Det har hänt att förare blivit knivskurna eller misshandlade på annat sätt för att de har hand om pengar på sitt jobb. - Trafikanter har velat komma åt de här pengarna, och det har drabbat våra medlemmar, berättar Bengt Bryungs. Han är anställd hos Busslink som sköter busstrafik åt SL i huvudstaden, och har varit fackligt aktiv i åratal. Kampen för att få bort pengahanteringen från bussförarnas arbetsuppgifter började med att alla huvudskyddsombud inom trafiken i Stockholm samlades. - Vi bestämde oss för att driva en kampanj om det här när det kom ett beslut om att införa enhetstaxa, 20 kronor, i kollektivtrafiken i Stockholm. Förarna fick springa som skållade råttor mellan bussar och inköpsställen där de köpte bussbiljetter för de pengar som passagerarna betalade sina biljetter. Det var så det gick till, föraren fick först kvittera ut kuponger och sen ska det rulla på som ett eget system för varje förare. Ständigt en massa pengar och åtråvärda biljetter i en väska över axeln alltså. Skyddsstopp, lobbying och namninsamlingar - Om vi bara kunde få bort kontanterna så skulle vi bli av med många konfliktsituationer. Jag hade inget emot enhetstaxan i sig, men för förarna innebar den en enorm försämring av arbetsmiljön. Mer pengar i omlopp ledde till fler rån. Till slut beslutade huvudskyddsombudet om skyddsstopp. Ett skyddsombud har rätt att lägga skyddsstopp för en verksamhet eller ett arbetsmoment om arbetet innebär allvarlig och omedelbar fara för de anställda. Det innebär att arbetet helt enkelt stoppas. - I det här fallet var det hanteringen av kontanter som stoppades. Men Arbetsmiljöverket upphävde beslutet, man sa att ingen omedelbar hotbild förelåg. När rånet redan hade skett var hotet över, menade de. Men de ansåg det tillräckligt allvarligt för att kräva en handlingsplan av arbetsgivarna och SL. Kommunals fackklubbar vid de många bussgaragen i länet startade namninsamling mot kontanthanteringen. Bengt Bryungs var en i ett helt gäng från Kommunal som fortsatte kämpa på olika sätt, bland annat i möten med tjänstemän och politiker, för att få bort kontanterna. Trägen vinner Till slut, i månadsskiftet mars - april 2007, lossnade det. Beslutet om att pengarna skulle bort från bussförarna var verklighet. Det började dyka upp biljettautomater, något som SL tidigare påstått var helt omöjligt att ha, minns Bengt. - Det var en fråga om att vilja, konstaterar Bengt. Självklart har förändringen kantats av en del bekymmer, eller barnsjukdomar som Bengt kallar det. - Krångel var det, dels med automaterna och med sms-biljetterna. Det var svårt för en del förare att se vad som stod på passagerarnas mobiler. Bengt tror inte att kampen mot hot och våld i trafiken hade lyckats utan ett starkt fack. - Vi har alla våra garageklubbar, och hade vi inte haft starka förtroendevalda hade det varit osannolikt att få till det. Det gäller att ha en nära dialog med medlemmarna för att lyckas med en sådan här förändring. - Jag brukar jämföra fackligt arbete med en fotbollsmatch. Det är ett stort lag så att man kan bytas av om orken tryter. De förtroendevalda är spelarna. Publiken består av alla medlemmar, som hejar fram sitt lag. Med en bra publik kan man komma långt – och sedan kan var och en i publiken välja om man vill vara med och spela eller bara hojta och heja på! Till de som tycker att medlemsavgiften svider brukar jag säga: Se det som en investering i det samhälle du vill ha. För du vill väl inte ha ett samhälle helt utan motvikt till arbetsgivarna?

Otrygg på jobbet?

Tue, 04 Mar 2008 08:59:26 GMT

Det är lågsäsong i Safariparken i Kolmårdens Djurpark, där djurskötaren Rickard Andersson arbetar för det mesta. Under ett par månader varje år ger han sig istället ut på en helt annan slags safari. Som regionalt skyddsombud besöker han bondgårdar i Östergötland för att undersöka och förbättra arbetsmiljön för Kommunals medlemmar inom sektorn djur och natur.

Rickard och lejonen i Safariparken vet var de har varandra. Han vet vilka riskerna är, och hur de ska förebyggas. Han vet att björnarna behöver stimulans för att inte gnaga sönder besökarnas bildäck. Varma sommardagar fyller han hinkar med vatten och fisk, fryser in och langar sen sin fiskisglass in i hägnet. - Björnarna mår bättre när de får jobba för födan. Då lämnar de bilarna ifred. Han lagar trasiga grindar också, och det är minsann inte bara för besökarnas skull. En fin sommardag passerar uppåt 2 000 bilar genom Safariparken. Cirka tio av dem drabbas av något oförutsett, som Rickard och hans arbetskamrater måste lösa. - Bilar kokar, ungar behöver kliva ur och kissa mitt i lejonhägnet, en struts står i vägen och vill inte flytta på sig. Eller så har någon av vakterna inte dykt upp på jobbet. Man får vara beredd att rycka in. Bidrar till lyckat safariäventyr Han är problemlösare i stunden, men en väl fungerande arbetsplats som dessutom ska ha nöjda besökare kräver mycket mer än så. -Man blir en drivande kugge i maskineriet. Jag sköter grindar, maskiner och andra tekniska grejer i Safariparken. Facket spelar också en viktig roll för att arbetet ska rulla på bra, menar Rickard, som även är ordförande i fackklubben på Kolmårdens Djurpark och vice ordförande i lantsektionen i Kommunal Östergötland. Som en av få fast anställda är man viktig för att besökarna ska få ett lyckat äventyr i Safariparken, menar han. Man står för kunskap och kontinuitet. Arbetsuppgifterna och det fackliga engagemanget hänger samman. - Så fort det är pengar inblandade behövs det en motpart. Vi måste ha rätt arbetskamrater om det ska funka och vara säkert för alla i Safariparken. Därför är vi i facket med när arbetsgivaren rekryterar säsongsanställda, något vi också varit med och tagit fram en vägledande policy för. Vi ser till att arbetsgivaren ger de nyanställda en bra introduktion. Själv började han arbeta på Kolmårdens djurpark i 20-årsåldern, vid slutet av 1980-talet. - Jag var en allmänt gapig kille, som plötsligt upptäckte att facket på Kolmården brydde sig om vad jag sa. Jag kunde faktiskt göra min röst hörd. Full rulle hela högsäsongen är det, och sen när de sista bilarna ringlat sig genom Safariparken, då minskar även personalstyrkan från 36 till sex anställda. Mycket av arbetet i en djurpark sker utan att besökarna ser det, och det gäller alla årstider. En vanlig morgon i oktober släppte till exempel Rickard och arbetskamraterna som vanligt ut djuren ur stallarna. - Nåja, våra två girafföl och deras mammor fick stanna inne. Sen mockade vi ut ett ton skit, lassade in 200 kilo kraftfoder och nästan lika mycket stråfoder. Och städade 63 boxar med skyffel. Facket för dig som sköter djur och natur Djurskötare, djurparker och bondgårdar är kanske inte det första man tänker på när man hör talas om Kommunal. Men för snart sju år sedan gick Svenska Lantarbetareförbundet och Kommunal samman. Cirka 10 000 av Kommunals medlemmar arbetar inom den lantbruksnäringen, med djurskötsel, som golfbanearbetare, stallpersonal eller djursjukvårdare på djursjukhus. Yrkesgrupperna är många, även renskötare och maskodlare är med i Kommunal. Eftersom arbetsgivarna ofta är småföretagare med få anställda är det förebyggande arbetsmiljöarbetet organiserat lite annorlunda i jämförelse med större arbetsplatser, där det finns skyddsombud och fackligt förtroendevalda bland arbetskamraterna. Inom det privata finns därför regionala skyddsombud som ett viktigt komplement. Några månader varje år har Rickard fullt upp som regionalt skyddsombud, RSO. Det innebär att han besöker bondgårdar där han träffar både de anställda och bonden, och kontrollerar arbetsmiljön. Ungefär 150 bondgårdar hör till Rickards område. Han är själv uppvuxen på en bondgård, så det är ingen främmande miljö för honom. Spännande vardag För att rensa hjärnan ägnar han sig åt skytte. - Man jobbar mycket med hjärtat i de fackliga uppdraget. Jag hjälper medlemmar som på olika sätt befinner sig i nöd. Det kan vara mobbning på en arbetsplats, någon som måste sluta sitt jobb, en annan som blivit skadad. Då är skyttet som meditation för mig, för när man ska skjuta kan man inte tänka på något annat. Kombinationen av vilda rovdjur och fackligt arbete passar perfekt åt Rickard. - Äventyrslysten är jag, man måste ju ha lite adrenalin i kroppen!

Har chefen tappat kollen på din lön?

Tue, 04 Mar 2008 08:56:54 GMT

Maud fixade rätt lön till medlemmen Jessica. Under två års tid fick Jessica Rehnström, 21 år, fel lön. Det felet har nu Maud Lyberg, förtroendevald i Kommunal, sett till att det rättats till. För Jessicas del betyder det att hon har fått åtta tusen kronor i retroaktiv lön.

Jessica Rehnström har arbetat som barnskötare i Västerljung, Trosa kommun, sedan hon gick ut gymnasiet för två år sedan. Hon har inget fast jobb utan är timvikarie. På uppmaning av farmor blev hon omedelbart medlem i facket. Jessica arbetar både åt kommunen och på ett familjekooperativ, men periodvis är hon även arbetslös. Efter en tids arbete upptäckte hon att kommunen betalade mindre i timlön än kooperativet. – Jag var osäker om jag fick rätt lön. Så jag fick hjälp av Kommunal att ta reda på vad jag egentligen skulle ha. Det visade sig att jag hade fått ett par kronor mindre i lön än vad jag borde. Chefen vet inte alltid vad som gäller Det blev Maud Lyberg, Kommunals sektionsordförande i Trosa, som tog sig an Jessicas problem. - Jag tog kontakt med personalenheten på kommunen. De hade missat att höja hennes lön, men också att hon var utbildad barnskötare, berättar Maud. Personalenheten räknade på Kommunals uppmaning ut hur mycket pengar som fattades i Jessicas lönekuvert. Det blev en hel del. - Ska hon verkligen ha så mycket, frågade handläggaren. - Ja, det ska hon, det är ingen diskussion, svarade Maud. Men man ska komma ihåg att det inte var av illvilja på något sätt som det blev så här, menar Maud. - Orsaken är att det är de enskilda cheferna som sätter löner, och att de inte alltid känner till vad som gäller. För den som inte är med i facket är det förstås betydligt svårare att dels få vetskap om vilken lön man har rätt till, och dessutom få ut den. Tio kronor mer i timmen Maud Lyberg såg alltså till att Jessica fick 96 kronor i timmen i stället för de 86 kronor som kommunen hade betalat. Sammanlagt hade Jessica Rehnström fått 8 000 kronor för lite i lön. – Nu känns det väldigt bra, även om jag har massor av räkningar att betala så det blir inget över direkt. Men alla behöver de pengar de faktiskt har jobbat in, säger Jessica. Hade aldrig fixat det själv Jessicas råd till unga medlemmar är att inte bara gå med i a-kassan. – Jag hade aldrig lyckats fixa det här själv. Det är viktigt att vara med i facket så att du har en trygghet bakom dig. Du kan bli mycket mer lurad än vad du egentligen tror. Trots att det kan verka tryggt att ha kommunen som arbetsgivare gäller det att själv ha koll på antalet arbetade timmar menar Jessica. - När du är timvikarie måste du ta en kopia på din timrapport, som visar hur många timmar du arbetat. Sedan är det viktigt att kontrollera att det stämmer med lönebeskedet. Det kan verka jobbigt, men det är värt det, säger Jessica. För Maud var det också mödan värt att stötta Jessica. - Det kändes roligt att ringa till Jessica och säga att nu finns pengarna på ditt konto. I synnerhet som jag vet att hon saknar stadig inkomst.

Problem med arbetsmiljön?

Tue, 04 Mar 2008 08:45:43 GMT

När Maja Falk kopplar av är kastspöet ett favoritsällskap. Från föräldrahemmets brygga spanar hon över Mälarens vatten. Kastar, känner, lyssnar. Linan löper genom rullen, tur och skicklighet jobbar fint i par. Bonus för tålamod och skicklighet blir både gädda och abborre.

Till vardags arbetar Maja Falk som undersköterska på lung- och allergiavdelningen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge söder om Stockholm. Sedan början av året är hon dessutom Kommunals arbetsplatsombud på avdelningen. Vald av medlemmarna på samma arbetsplats. - Som ny ”facklig” kan man inte ha alla svaren, fast det behöver inget arbetsplatsombud någonsin ha. Vi har en pärm som vi tittar i först, och om jag ändå känner mig osäker kontaktar jag Kommunals sektion som kan svara på det mesta, berättar Maja Falk. Varför behövs arbetsplatsombud då? - Vi försöker få det bättre för medlemmarna på arbetsplatserna. Här på vår avdelning till exempel, är det nog bara vi undersköterskor och vårdbiträden som ser vad som behöver förändras för just våra yrkesgrupper. Vi kan inte förvänta oss att vår chef, som är sjuksköterska, ska kunna leva sig in i vår sits. Vi för vår egen talan, vi som ser vad som behöver påverkas till det bättre. Och säger inte vi något själva, ja då blir det inte heller någon förbättring, tror jag. En bra arbetsplats Vårdavdelningen är en bra arbetsplats, tycker Maja. Hon trivs, både med arbetskamrater och arbetsuppgifterna som framför allt är omvårdnad av patienter. - Jobbet ger mig väldigt mycket. De vi vårdar är mycket sjuka, det är inte ovanligt att patienter vi lärt känna går bort, så här finns både sorg och mycket glädje sida vid sida. Men vi är ett bra gäng, slår Maja fast. Fast arbetsmiljön, den kan alltid bli bättre, lägger hon till. De är två arbetsplatsombud på avdelningen, och det tycker Maja är skönt. - Vi hjälps åt jag och Annelie Karlsson och pratar sinsemellan om vad vi vill förbättra. Vi har gått en grundutbildning för arbetsplatsombud och efter den fick vi ännu mer lust att tillsammans driva fram en ännu bättre arbetsmiljö. En vardaglig kontakt med medlemmarna är viktig. För arbetet med svårt sjuka patienter är tungt. - Hur använder vi våra kroppar i det dagliga arbetet? Hur ser det egentligen ut i salarna och med vår egen säkerhet? Det är sådant vi resonerar om. Kanske behöver vi fler hjälpmedel? Maja, som är 28 år, har på olika sätt arbetat inom vården sedan slutet av 1990-talet. Och varit med i Kommunal nästan lika länge. Men många unga saknar insikter i varför man behöver vara med i facket, tycker hon. - De kan ha svårt att se vad medlemsavgiften går till. Och varför den utgiften är värd att lägga pengar på. Som arbetsplatsombud försöker jag förklara varför det behövs en fackförening på arbetsplatsen. Man kan prata om hur det skulle ha varit på arbetsplatsen om facket inte fanns alls. Men tyvärr verkar unga vilja göra sina egna tabbar först, innan de inser varför det är bra att vara med i facket. Att vara med i facket ger trygghet, menar Maja. - Som medlem har du inte bara mig som arbetsplatsombud som stöd. Du har så många fler som står bakom dig när du behöver hjälp. Och hemförsäkring dessutom, bara det.

Ständig vikarie?

Tue, 04 Mar 2008 08:44:43 GMT

Arbetsgivaren hade ingen koll på anställningstiden. Medlemmens egna papper var det inte heller någon ordning på. Det var först när Mario Gavran, förtroendevald i Kommunal, grep in som de rätta underlagen kom fram. Sen gick det undan - den uppskattade förrådsmannen på ett av landets största sjukhus fick fast tjänst efter tre år som vikarie. - Medlemmen kom upp till mig och berättade att han fått ännu en förlängning av sitt vikariat. Efter tre år som vikarie borde det väl ändå vara dags för en fast tjänst tyckte han, berättar Mario Gavran, förtroendevald för Kommunal på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. För att få klarhet måste anställningsbevisen gås igenom ordentligt. Och var fanns de? Inte i en prydlig hög hemma hos medlemmen, i alla fall. - Det var kanske inte hans grej, att spara och sortera gamla papper. Huset fullt av ungar dessutom, ler Mario. Lätt hänt att lagen glöms bort Det finns en lagstiftning som reglerar hur länge man får arbeta som vikarie hos samma arbetsgivare innan man måste erbjudas en tillsvidareanställning. Året ut gäller regeln att den som vikarierat i sammanlagt 3 år under de senaste 5 åren, ska erbjudas en tillsvidareanställning. Från den 1 januari 2008 räcker det med 2 år under en 5-årsperiod. - När man arbetar hos stora arbetsgivare som landsting, då kanske man utgår ifrån att arbetsgivaren har koll på sina anställningar. Man kan tro att alla arbetsgivare följer lagstiftningen, men så är det inte, säger Mario. Ibland sker det helt omedvetet från arbetsgivarens sida, tror han. - Därför kan man som anställd inte lämna över hela det ansvaret till arbetsgivaren. Lönebesked – viktigt bevis Mario började med att be sjukhusets personalavdelning ta fram hur lång tid medlemmen haft jobb. Han bad även medlemmen rota efter sina anställningsbevis och lönebesked en gång till. Arbetsgivaren kunde bara få fram att medlemmen vikarierat i två år. Medlemmen däremot hittade papper som styrkte att han jobbat mer än så. Mario tog kontakt med personalavdelningen. Då kom det fram att sjukhuset bytt datasystem för personalrapporteringen mitt under de år som medlemmen vikarierat. Därför fanns medlemmens hela anställningstid inte med i det nuvarande systemet. Men med medlemmens egna papper och ett visst grävande i det gamla systemet stod det klart att det var dags att ge den uppskattade förrådsmannen fast jobb till slut. - Inget snack om saken. Efter ett par veckor hade han fått fast jobb. Och jag tog nästa steg: han hade ju rätt att omförhandla sin lön, att få högre lön helt enkelt! Vid det här laget var medlemmen riktigt nöjd med det stöd han fått av Mario i Kommunal. - Har man en arbetsgivare som behåller en som vikarie i hela tre år, så betyder det att man gör ett bra jobb. Då ska man också få ett fast jobb, precis som lagen säger. Starkare tillsammans På fritiden tränar Mario ett juniorlag, Brunnsängs IK, i fotboll. Det finns vissa kopplingar mellan fotbollen och facket, menar han. - Man är trogen sin klubb och hjälper sitt lag. Man bygger upp en laganda tillsammans. Men den som inte är med i facket nöjer sig med att tro att arbetsgivaren har ordning och reda och bevakar ens intressen. Jag fick medlemmens förtroende att hjälpa honom. Det slutade med att han fick det han hade rätt till, ett fast jobb. Då känns det extra roligt att jobba fackligt!

Har du sämst betalt?

Tue, 04 Mar 2008 08:42:36 GMT

En tur på hästryggen ut i skogen, det är härlig avkoppling, tycker Elisabeth Hamstedt, facklig företrädare i Kommunal. Ridning är en populär sport och för många ”hästtjejer” kan det vara en dröm som går i uppfyllelse att bli erbjuden ett jobb i stallet. - Arbetsgivare kan säga att det är en förmån att få jobba med sin hobby. Ja, det är jättekul att arbeta med hästar, men det är faktiskt ett riktigt arbete, säger Elisabeth Hamstedt.

Hon vet vad hon pratar om eftersom hon arbetat fackligt inom djur- och natursektorn. En bransch där arbetsgivarna ofta har få anställda med löner långt under lägstalönerna i andra branscher. Stallpersonal, golfbanearbetare, personal på hunddagis och djursjukvårdare. Det är exempel på jobb inom det privata området där det finns mycket kvar att göra, anser Elisabeth Hamstedt. - Många arbetsgivare, till exempel ridskoleägare, kan inte heller sitt eget kollektivavtal. Om de ens har något, vill säga. Som facklig företrädare försöker jag vara konstruktiv och kreativ, så att arbetsgivarna får förtroende för mig. Vi i Kommunal lär därför både arbetsgivare och våra medlemmar att följa kollektivavtalet. Rätt lön, rätt arbetstid, sådant som är grundläggande och självklart inom andra branscher. Facket ett sätt att påverka jobbet Hennes eget fackliga engagemang föddes när hon jobbade som barnskötare i slutet av 1990-talet. - Jag var en sån där ständigt ifrågasättande medarbetare, en sån där påstridig typ som inte ger sig i första taget. Som ställde frågor om varför det är så många barn i gruppen, och varför har vi fått ett så dåligt schema, till exempel. Även Kommunal fick sin beskärda del av hennes kritik - Så facket lokalt frågade om jag ville bli arbetsplatsombud, och med tiden fick jag facklig tid och arbetade för de bland Kommunals medlemmar i Österåker som är privatanställda. Med facklig tid menas att man får arbetsgivarens tillåtelse att ägna ett bestämt antal timmar av arbetstiden till fackligt arbete. Inom kommuner och landsting får facket bedriva fackligt arbete på arbetstid. Det är ett resultat av lång facklig kamp, och något som inte är möjligt för många fackligt aktiva inom det privata näringslivet. Alla tjänar på höjda lägstalöner Idag arbetar Elisabeth som ombudsman hos Kommunal Stockholms län, och har nyligen förhandlat fram nya högre löner och andra arbetsvillkor för dryga tusentalet kommunalt anställda medlemmar i Vaxholm och Täby norr om Stockholm. Det är ett avtal som gäller vårdbiträden, elevassistenter, skolmåltidsbiträden, lokalvårdare, undersköterskor, vaktmästare och många andra yrkesgrupper som Kommunal organiserar. - Vi fick upp lägstalönerna till 16 800 kronor för outbildade, och den som har rätt utbildning för yrket får minst 18 000 kronor. Avtalet gäller fast anställda, vikarier och timanställda. Det hörs att Elisabeth är nöjd. Varför är det viktigt att höja lägstlönerna? - När vi i Kommunal lyckas höja golvet för de lägsta lönerna så hissar det med tiden även upp lönerna för de andra. Arbetsgivaren vill ha lönespridning och individuella löner. Därför gynnar höjningen av lägstalönerna även dem med högre löner än så, men på sikt. Det blir en spiral uppåt för lönerna helt enkelt. De som haft lägst löner hittills får en rejäl höjning, menar hon. - En 57-årig kvinna som arbetar i skolkök sedan många år för lägstalönen får nu en höjning på över 2 000 kronor i månaden. Det känns riktigt bra att ha lyckats höja löner och förbättra villkoren på jobbet för dem som har sämst betalt. Särskilt som det ofta är just de med lägst lön som pratar minst av alla med chefen. Ge mig ditt förtroende – bli medlem i Kommunal Att ro hem ett bra avtal är en sak, sen gäller det att bevaka att arbetsgivaren följer det. - De ramar vi förhandlar fram gäller alla, oavsett om de är medlemmar eller ej. Sedan får vi i Kommunal listor på medlemmarnas löner. Har det blivit fel så kontaktar vi arbetsgivaren och begär en rättelse. För att få den hjälpen måste man vara medlem i Kommunal. Så fort du skickat in en intresseanmälan om att bli medlem har du också gett mig ditt företroende att företräda dig gentemot arbetsgivaren!

Är du vikarie för ingen?

Tue, 04 Mar 2008 08:41:16 GMT

Carina Plomén är inte bara rally-kartläsare och lokalvårdare. Hon är även förtroendevald i Kommunal i Söderköping, ett uppdrag där hon inte väjer för tufft motstånd eller att stå på sig när det gäller.

- Kommunals arbetsplatsombud har ett viktigt uppdrag, de är Kommunals förlängda arm till medlemmarna på arbetsplatserna. Men man behöver inte vara expert på arbetsrätt för att funka som arbetsplatsombud. Men gilla att prata med sina arbetskamrater, det måste man nog göra. När Carina själv var arbetsplatsombud på en skola i Söderköping, så ledde ett sådant vardagligt fikasnack arbetskamrater emellan till att en medlem fick fast tjänst. Hur gick det till? - Så du går på ett vikariat, frågade jag en medlem som också arbetade som lokalvårdare i en annan del av skolan. Men vem vikarierar du för då? Som arbetsplatsombud är man ju lite nyfiken på hur arbetskamraterna har det egentligen. Det visade sig att medlemmen, som jobbat på arbetsplatsen i åtminstone ett år, inte vikarierade för någon alls. Hon hade vad som kallas ett oegentligt vikariat. - Ett klockrent brott mot lagen. På den tiden alltså. Det här var nämligen före förra valet. Carina bad Kommunals sektion 14 i Söderköping undersöka vad som stod på medlemmens anställningsbevis. Mycket riktigt, där fanns inget namn på vem som medlemmen vikarierade för. - Kommunen skyllde på både det ena och det andra när Kommunal begärde att medlemmen skulle få en tillsvidareanställning, ett fast jobb alltså. Men deras argument höll inte alls, de fick vackert ge vår medlem det fasta jobb hon hade rätt till. Vikarie under lång tid Hur tror du att den här historien hade slutat om kvinnan inte var medlem i Kommunal? - Då hade hon säkerligen fått fortsätta som vikarie. Visserligen får Kommunals sektion in kopior på anställningsbevis från kommunen, men det kan vara svårt för dem att hinna med att gå igenom alla för säkerhets skull. Det är då arbetsplatsombuden har en viktig roll att fylla. När Carina senare fick höra talas om situationen för en annan medlem, det här var hemma i Valdemarsvik, så var det knappt att hon trodde sina öron. - Hon hade vikarierat i tio år inom hemtjänsten i Valdemarsvik! Då ringde jag till arbetsgivaren och frågade om det inte var hennes tur att få ett fast jobb nu? Och sen dröjde det inte länge innan hon också fick en tillsvidareanställning. Att medlemmen var blyg till sättet, och inte krävde det hon hade rätt till, kanske hade bidragit till att hon överhuvudtaget kunnat vikariera i så många år. - Bara för att man är blyg och försiktig så ska man inte bli utsatt på det här sättet. Arbetsgivare får inte utnyttja folk på det viset. Carina kände sig stolt efter den fackliga insatsen, men vet att hon kanske trampade någon i facket på tårna eftersom hennes eget fackliga förtroendeuppdrag är i en annan kommun. - Men det blir som en livsstil, man stänger inte av sin vilja att hjälpa människor när man åker hemåt för dagen. Den borgerliga regeringen har sedan Carina Plomén fixade fast jobb åt lokalvårdaren i Söderköping infört en ny lag om tidsbegränsade anställningar. En ny anställningsform, så kallat tillfällig visstidsanställning, har skapats. Den innebär att möjligheten att få fast tjänst har minskat för personer som hoppar runt på tillfälliga anställningar. Två år räcker efter nyår Det finns även en lagstiftning som reglerar hur länge man får arbeta som vikarie hos samma arbetsgivare innan man måste erbjudas en tillsvidareanställning. Året ut gäller regeln att den som vikarierat i sammanlagt 3 år under de senaste 5 åren, ska erbjudas en tillsvidareanställning. Från den 1 januari 2008 gäller att om för den arbetstagare som under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, så övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Facket gör skillnad - historier från verkligheten

Tue, 04 Mar 2008 08:37:39 GMT