- Det känns jätteskönt, jag känner mig trygg nu efter alla år som timmis och vikarie, säger Lujina Jowhara.

Lujina Jowhara arbetar inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Efter mer än fem år som timanställd och vikarie inom kommunens vakansförmedling, hade hon jobbat länge nog för att ha rätt till en fast tjänst.

Det räcker numera att ha vikarierat i sammanlagt två år hos samma arbetsgivare för att ha rätt till en tillsvidareanställning, men eftersom Lujina fått barn under tiden, så har det dragit ut på tiden.

- Fast det var det ju ingen chef som berättade för mig att jag skulle få fast jobb. De håller nog inte reda på sådant. Det var först när jag bad Kommunal rycka in som det började hända saker, berättar Lujina.

Det var Tommy Olsson, facklig företrädare i omvårdnadsteamet i Kommunals sektion 2 i Uppsala, som tog upp frågan med arbetsgivaren.

- Ibland har inte arbetsledare koll på hur många dagar timanställda och vikarier har jobbat. De flesta chefer på den nivån är inte inne och rotar i personalsystemet där sådant syns, säger Tommy Olsson.

Han berättar att han i våras skrev ett brev till arbetsgivaren och begärde att Lujina skulle få sin tjänst. Inga problem, hon blev erbjuden en heltidstjänst, och valde att arbeta deltid. Dessutom blev hon placerad där hon ville arbeta.

Tre tusen mer i lön

Nästa steg var att förhandla upp lönen. I vakansförmedlingen fick Lujina 14 500 kronor i lön.

- Hon är undersköterska med lång erfarenhet, så vi begärde att hennes lön skulle vara minst 17 500 kronor i månaden vid heltid, berättar Tommy.

De fick igenom även dessa krav. Men sedan hände ändå ingenting, på flera månader. 

Facket sätter fart på chefen

Lujina tog kontakt med Tommy i Kommunal igen.

- Då bestämde vi att jag skulle komma och träffa henne på jobbet, och när jag kom dit, då tog det fart. Det enda som behövdes var att någon skulle skriva under pappret. Som ingen hade tid att göra. Förrän jag kom dit då, konstaterar Tommy.

- Om inte Tommy i Kommunal rycker ut så händer ingenting. De gör ingenting förrän man ropar på facket, menar Lujina.

Nu är det över ett halvår sedan hon fick tjänsten, och hon väntar fortfarande på att få ut sin högre lön retroaktivt, för flera månader bakåt i tiden.

Lujina vågar kräva sin rätt på jobbet, till skillnad mot andra timanställda hon mött.

- Det finns de som är rädda för facket, som springer iväg när Tommy från Kommunal kommer.

Hon tror att en del av dem som saknar fast anställning är rädda för att ta kontakt med facket. Att de är oroliga för att framstå som obekväma, kanske för att arbetsgivaren då inte ska vilja anställda dem.

Vilket råd har du till andra som kämpat på länge som vikarie?

- Våga ta kontakt med facket, fast du är timmis, säger Lujina.

Av: Anna Norrby